Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxelgren, Magnus - Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 OXENSTIERNSKA SLÄGTEN.
Utdrag af Chr. Stocks, Scrivers m. il. Hnmiletiska skrifter. —
För öfrigt märkes, att hans Observationes Metereologicæ för 1728
finnas intagne uti de Engelska Philosophical Transactions, T. III.
p. 340, äfvensom att hans Oratio in ]Memoriam Reformationis
lärer kommit i handskrift till liibliotheca ßunoviana och sedermera
tryckt
(Källor: C. Tilianders Likpred. — Ludv. Mörners Likpred- flfvor J. Almqvist.
Jönk. 1817. — Warmholtz’ Bibi. Sv.Goth. IV O. p 893. — Sklratads
Kyrko-Archiv. — Skrifna anteckningar). j
OXENSTIERNA.
Ursprung. Attefäder.
Riksrådet Nils Sixtensson till Tofta, 1224—40, med
en Sparre i vapnet, son af Riksrådet Sixten Sixtensson
(1200—4220) gift med Prinsessan Märta, dotter af K.Erik
Knntsson oeh Danske Konungen Waldemar I:s do|ter
Re-chissa, anses vanligen såsom stamfader för både
Sparre-ska och Oxenstiernska ätterna. Hans sonsons son Nils
Abjörnason till Salstad och Engsö, Riddare och Svea
Rikets Råd 1320, Riksdrots 1535, Lagman i Vestmanland
och Dala 1551—55, död 1550 och begrafven i Högclioret i
Upsala Domkyrka, säges i sin ungdom fört Sparre-vapnet,
sedermera upptagit siu farmoders (af slägten Röd), och
slutligen efter sin morfader Nils Bengtsson (Oxenstierna) till
Langserum det Oxenstiernska, emedan denna slägt på
svärdssidan förmodas varit utgången. Denna Nils liengtssnn var
Riksråd omkr. 1270—1201, eller enligt Rosenhane 1270—
96, samt son af Bengt, den äldste af Oxenstierne-ätten
1250— 45, herre till Langserum, en sätesgård i Småland,
Wedbo härad och Svenarums suckeu, nära der Nydala och
Byarums kloster uppstodo *).
Således skulle Oxenstiernska ätten på fädernet
egentligen härstamma från deu Sparreska. Men att en Sparre
*) Klart är, att der dylika donationer kunde uppstå, måste ha
funnits rikare slägter, lom nitälskat för kloster-inrättningar. Vi
känna i trakten af Nydala och ßyarum ingen rikare adlig ätt utom
den Langserumska. I följande stamtafla öfver ätten träffa vi en Brud~
do Bengtsson med husfru Ingeborg Gudmundsdotter, som gaf 1569
sin gård Stenseryd till Nydala kloster. Månne ej en medlem af
samma slägt som bestämdt hade inom sig en Brudtlo 1553? Åbjörn
Sixtensson se vi gift med en dotter af Niclis af Langserum 1510.
En Marg. Abjörnsdotter (Sparre) gaf gods till Nydala 1544. P.idd.
Joarel Jöns Hjärne är g. m. en dotter af Bengt Thorstensson 1579.
År 1572 pantsatte Jöns Hjärne tre gårdar i Njudunge till Nydala,
hvilka sonen Jöns Hjärne sedan gaf till klostret. Dà vi finna Nits
vara ett familjnamn i Langserum-slägten, måste det väcka uppmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
