Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Grefliga ätten af Korsholm och Wasa - 7. Oxenstierna, Gabriel Bengtsson - 8. Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Oxenstierna, Gabriel Christersson.
väsendet. Befordringsskälet var ej hedrande, hvarken for
den gynnade eller för hans gynnare. Axel Oxenstierna tyckte
i sjelfva verket aldrig rätt om honom. Riks-Cancellerens
son Erik tänkte på att fria till en af Riks-Skattmästarens
döttrar. Fadren afrådde det; "ty", sade han,
"Skattmästaren är hvarken i embetet eller som enskild berömvärd;
girigheten förleder honom till mycket opassande, samt gifver
anledning till förtal hos allmänheten och trätor med
grannar, samt ökas dagligen." Han och hans fru skänkte 1623
till Esterna kyrka en prydlig altartafla och predikstol samt
1631 en ringklocka. Dog på Edsberg den 12 Dec. 1636
och begrofs i nyssnämda kyrka. I Danska fejden 1611
hade han vid Ryssby blifvit skjuten genom båda armarna.
Gift 1610 med Anna Banér, Drottn. Catharina
Stenbocks hofjungfru, dotter af RiksRådet Gnst. Axelsson Banér.
Hade 4 söner och 7 döttrar. Sönerne Gabriel (JYi 8), Bengt
(M 12) och Gustaf (Jtf 13). Dottren Sigrid var gift med
Grefve Thure Gabrielsson Oxenstierna af Kroneborg; Mar~
qareta, g. m. Riks-Rådet och Öfver-Ståthällaren Frih. Axel
Sparre och Anna, g. m. Fältmarskalken Grefve Christopher
Delphicus Dohna. De öfriga barnen dogo i yngre ären.
(Källor: Stiernmana Höfd.-Minne. — Ugglas Råtlslängd. — Fryxells Berått. 6 Del.
a. 135, 9 Del. a. 104 oeh 10 Del. a. 160
8. OXENSTIERNA, GABRIEL GABRIELSSON.
Grefve till Korsholm och Wasa, Friherre till Mörby
och Lindholmen, Herre till Rosersberg, Edsberg och
Ca-pnrie. Föddes på Refle slott d. 6 Mars 1619 af
nyssanför-de föräldrar. Blef efter idkade studier och resor 1644
Häradshöfding i Lappwesi härad, s. å. Öfverste för Uplands
Regimente, bevistade s. å. kriget mot de i Vermland
in-fallne Norrmännen, blef 1645 Hofmarskalk, 1647
Häradshöfding i Nedre Satakunda, 1650 Riks-Jägmästare, 1653
Riks-Råd, 1657 Lagman i Vermland och s. ä. Riksmarskalk.
Han afled i Stockholm d. 12 Jan. 1673. Konungen gjorde
honom besök ett par dagar förut. När han gick bort gret
ban, tagandes afsked af honom med dessa orden: "jag
hoppas ännu att Gud hjelper min Riks-Skattmästare till helsan
igen för min skull, och då Gud skulle kalla honom, sà
skulle ban intet förgäta och bevisa hans barn sin gunst för
hans goda och trogna tjenst han honom visat hafver."
Begrofs jemte sin son d. 21 Maj 1674 i Storkyrkan "och
följde Konungen och Drottningen med och var en stor process."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
