Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Grefliga ätten af Korsholm och Wasa - 12. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna, Bengt Gabriel t son, 285
Legatus Plenipotentiarius vid den considerabla Assambleen,
den der anstäldes i Frankfurt am Main, der som traderades
om den så kallade Rheniska allianeen och angick
sammansättningen, huru Westphaliska freden tam in ecclesiasticis
quam secularihus skulle blifva conserverad och i sin rätta
consistens erhållen, hvartill Sverige, Frankrike och de
mesta Ghur- och Furstar, samt kretsar i Romerska riket sig
förbundo. Och som dem mycket contrecarrerades af den
kejserliga Legaten, H. Wolmar, den var ansedd derpå,
huru Ständernas jura måtte conserverade blifva, fick jag åter
en ny ordre, att conferera med Churfursten af Maintz
derom, såsom den der bögst sig lät vårda om fredens
con-servation."
Medan O. uppehöll sig i Frankfurt, anbefalltes han, att
som Legatus Extraord. resa till Kejsaren, Ferdinand III, som
då var i Prag, "dit ock de mesta Churfurstarne i egna
personer ankomne voro, inviterade af Kejsaren, som då
desi-dererade deras concurrcns och vota för sin Herr Son
Fer-dinando IV in Regem Romanorum. Scopus af min
commis-sion bestod deruti, att observera, hvad der för händer
hades, på det intet præjudicerligit för Sverige måtte företagit
och beslutit blifva. Och derhos hade jag i Commissis, att
taga länet för våra Tyska provinser Bremen, Verden,
Pommern etc. men som Gränse-tractaten i Pommern ändå var
oafgjord med Churfursten af Brandenburg, ty protesterade
han ändå deremot. Kejsaren, som ej ville desobligera
be-mälte Churfurste, efter han dess votum behöfde, som ofvan
är förmält, declinerade Läntagningen mig der på orten att
gifva, utan satte den ut till sin ankomst till Regensburg,
dit Kejsaren sig på Riksdagen begaf. Sä ehuruväl jag var
beordrad, att ocksä gå dit, att bivista densamma i qvalitet
af Regio Legato Plenipotentiario, fant jag lell ej för
Hennes Maj:ts Drottningens heder och respect rådeligit, att
begifva mig dit, efter Kejsaren visade så stor deference för
Churfursten af Brandenburg, begaf mig alltså till Wismar
1655, hvarest Hennes Maj:t mig förordnade att vara
President vid det höga Tribunalet, som surrogerat blef i
Westphaliska fredsslutet, som ett stort Regale och inappellabile
judicinm in locum Camera; Spirensis, der en Princeps
Im-perii alltid Praesidium förer. Detta Summum Tribunal
installerade jag med stort besvär och lustre samma är, lät
ock i hast reparera det ansenliga fursteliga Meklenburgiska
Huset, som det nu der för ögonen finnes. Så blef ock
Gerichts-Ordningen under min Direction inrättad, som öfver
allt tå fameus är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
