Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Grefliga ätten af Korsholm och Wasa - 12. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
Oiiritii b ka, Bengt Gabrielsson.
Sedan denna tid klef Bengt O. hvad Axel Oxenstierna
förut varit, nästan oinskränkt ledare af Svenska cabinettet
under tjuge års tid, och med honom förändrades alldeles
Sveriges politiska system och dess ställning till utländska
makter. Innan vi dock taga den nya statsplanen i sigte,
vilja vi nr andra källor förfullständiga den föregående
berättelsen, hvarvid vi nyttjat hans egna ord.
Orsaken hvarföre Grefve B. 1670 ej ville fortfara i sin
befattning, såsom President i Wismarska tribunalet,
uppgifves*) varit den, att han tillika ej fick vara ’’Legatus per
Germaniam, hvilken charge casseras." Kanske traktade ban
tillika efter inflytelse under förmyndar-regeringen, hvilket
mål ej kunde vinnas utan personlig närvaro. Denna var den
tiden, såsom bekant, delad 1 tvenne partier: hufvudman för
det’ena var Magnus Gabriel de la Gardie, för det andra
Bjelke; till den sednares anhängare hörde Johan
Gyllenstjerna, Rålamb, Knut Kurck, Gripenhjelm, och till dessa slöt
sig äfven Grefve Bengt**). Att denne redan den tiden stod
i förtroende hos Konungen, skönjes deraf, alt han under
fälttåget i Skåne åtskilliga gånger var ibland de Riks-Råder,
som efterskrefvos ***). Hans utnämning till President i
Wismar 1675 och till Sändebud vid hofvet i Wien 1674 ocb
1676 bade, enligt vår förmodan, sin grund lika mycket i
hans embetsmanna-duglighet och diplomatiska skicklighet,
som i hans motståndares åhåga att aflägsna den sluge
mannen. Om bans underhandlingar i Wien meddelas åtskilliga
omständigheter †). Till en af dessa ambassader uppbar han
genom Adlercrona i Paris 22,570 Rdr af franska
subsidierna ††).
För att plats målte beredas Grefve O. såsom de
utländska ärendernas styresman, måste Riks-Cancelleren De la
Gardie undanskaffas; delta skedde sålunda, att han straxt vid
Konungens anträde till regeringen befordrades till Riksdrots.
Riks-Cancellcrs-titeln afskaffades, ehuru den säges blifvit O.
erbjuden †††), och det var i egenskap af President i
Cancelli-Collegium, som O. nu trädde i spetsen för cabinettet.
Orsaken till delta val var dennes bekanla afvoghet emot
Frankrike, sedan Konungen sjelf funnit att förbindelsen med denna
makt inledt Sverige i det svåra kriget med alla dess olyc-
*) Fryxell, Handl. I. sid. 200. **) Derst. III. sid. 137.
*#*) Derst. I. sid. 261, 264. †) Derst. 111. sid. 148 följ.
††) De la Gard. Areh. VI. sid. 2.
’ †††) Fryxell, Ilaiidl. I. sid. 394.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
