Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - c. Grefliga ätten till Södermöre - 14. Oxenstierna, Axel Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 Oxbnstibbna, Axel Gustaftson.
fore erhöll han den 20 Aug. Kongsbergs gods i
Södermanland, samt den 19 Nor. Södermöre härad i Kalmar län till
Grefskap, innehållande 11 socknar med 610 bela hemman,
som gåfvo i inkomst 15,000 dlr s:mt. Förut den 10 Oct.
hade han blifvit utnämd till Lagman i Herjeådalen samt den
15 Nov. till Canceller för Upsala Universitet.
Men ju mer dessa yttre utmärkelser och förmåner
ökades, desto mer aftog 0:s inflytelse hos den unga
Drottningen, som småningom mera började lyssna till den vackra
Gardcs-Öfversten Magnus De la Gardie och Fransyska
ministern, än till den grånade statsmannen. Det var på denne
sednares tillstyrkande, som den Westphaliska freden afslöts
på vilkor, hvilka Riks-Cancelleren icke knnde godkänna.
Sedan De la Gardie sjunkit i anseende, återvann O. likväl
en del af sin fordna inflytelse och hindrade ett par är
Drottningen i sitt beslut att afsäga sig regeringen. Det är
bekant, att äfven valet af Thronföljare icke ägde hans
bifall; men Carl Gustaf, uppstigen pä thronen, långt ifrån
att deröfver yttra motvilja, visade honom alla bevis af
aktning, kallade honom sin fader och vän samt besökte honom
under hans sista sjukdom.
Sålunda hade 0:s lif varit ett nästan oafbrutet arbete.
"Jag är med arbete född, hafver med arbete lefvat och
måste med arbete dö", yttrade hau sig engång under kriget
med Danmark. Rådets protokoller, oräkneliga tal,
betän-kandcn, förordningar, reglementen jemte andra statsskrifter
ocb acter, hans brefvexling med sin son och vänner, med
Konungen wch Regeringen, jemte åtskilliga lärda arbeten
bära inför efterverlden vittne om en outtröttlig verksamhet
samt, hvad mer ar, om en djup blick, en beundransvärd insigt
i alla förvaltningens grenar samt i statskonstens hemligheter.
Denna statskonst, ehuru förenad med mycken klokhet och
varsamhet, var dock stödd på den strängaste redlighet,
samvetsgrannhet och ordhållighet, under denna ränkfulla
och bedrägliga tid. 0:s öfverlägsenhet var också erkänd i
bela Europa. Hugo Grotius ansåg honom för samtidens
största man; Polska Stor-Cancelleren Lubomirski kallade
honom en prest utan prestvigning, en konung utan
konunganamn; Påfven Urban VIII yttrade, att O. vore en af de
utomordentligaste män som verlden sett; Richelieu, att han
vore en outöslig källa af väl uttänkta råd, och Mazarin, att
om alla Europeiska ministrar befunne sig på samma skepp,
borde styret öfverlemnas åt den Svenska Riks-Cancelleren.
Hans motståndare Chanut talar om honom med aktning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
