Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - c. Grefliga ätten till Södermöre - 16. Oxenstierna, Erik Axelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 Oxbnsticrka, Erik Axelsson.
Caiicellers-befattning. DS Honungen kort derefter for ut
till kriget emot Polen, följde han honom snart efter till
Warschau, och afslöt tractaterna med Chur-Brandenhurg.
Härunder led han den förlust, att det skepp, som skulle
öfverföra hans equipage, hästar och vagnar m. m. gick i
sjelfva hamnen i sänk. — Sistnämde àr förordnades han till
General-Gouverneur öfver Preussen, hvilket embete han
sedan till sin död förestod. Pä Drottningens resa till
Preussen emottog han henne IGJjO i Pillau och beledsagade henne
till Elbingen, der Konungen då vistades. De med Holland
uppkomna tvistigheter bilade ban äfven.
Erik O. beskrifves såsom en rättrådig och klok, vänlig
och saktmodig man, som derjemte i skicklighet och
arbetsamhet stod sin fader nära. Under de sista ären af
Drottningens regering voro det egentligen han och hans fader,
som hufvudsakligast skötte de löpande ärenderna. Båda
lefde i den förtrolighet, att de öppnade de bref, som voro
ställda till endera.
Samtidens uppmärksamhet var föröfrigt länge fästad vid
Grefve Erik, såsom den hvilken fadren redan tidigt
förmentes hafva utkorat till Drottningens blifvande gemål. Säkert
lärer vara, att Richelieu, vid mötet i Heilbronn 1G33, då
brudgummen likväl ej var mer än elfva år, öppnade denna
utsigten för Riks-Cancelleren och dervid till och med i
nödfall erböd Frankrikes beväpnade medverkan, samt att ban
sedermera 1657 rörde på samma sträng*), men Gr. Axels
ständiga obenägenhet för Frankrike gör sannolikt, ehuru
inan icke känner hans svar, att han ej lyssnade till en
sådan lockelse, ulan torde hafva ansett planen for omöjlig.
Emellertid spred sig ryktet och hann för drottningens öron,
hvilken engång, i ett af förbittringens ögonblick, klagade
för Riks-Cancelleren öfver en så djerf plan. Denne
uppmanade då sin son att skyndsamt gifta sig, för alt
vederlägga sqvallrct. Valet vägde mellan Elsa Elisabeth Brahe,
dotter af den vid Liitzcn stupade, utmärkte Generalen Nils B.
ocli Riksskattmästare» Oxenstiernas dotter. Men som
Riks-Cancelleren föga kunde tåla denne sin frände, gifte sig Erik
1048 med nyssnämda fröken Brahe, hvilken sedermera
om-gifte sig med Pfalzgrefven Adolf Johan af Zveibriicken. Gr.
Erik sjelf dog af en häftig feber d. 23 Oct. 16oG i
Frauen-berg i Preussen, endast 32 år gammal.
*) Fryxell, X. sid. 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>