Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d. Grefliga ätten af Kroneborg - 18. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson.
sä många hall inom industrien, deremot alldeles ej sedd till
inom politikens råmärke, att hon ur begge dessa synpunkter
företer något högst ovanligt bland fruntimmer inom högre
samhällsklasser.
Hon upptog egentligen först Höganäs stenkolsverk.
Omkring 1640 blef väl detta, då kalladt Tinkerups
stenkolsverk, först upptaget och brukadt af en skottsk mästare, som
ock började arbeta på Pålsköps grund. "Syden kom en,
loed sigh kalde mester näst Gudb, hede Suen Cbristensoen,
som en lång tid höll bruket vid like", enligt vittnesmål
inför Luggude häradsrätt 1670. Men Skottens verk hade länge
varit förfallet, då Skåne kom under Svenska kronan. Detta
område hade vid Skånes intagande tillhört Riksdrotset i
Danmark Jocbim Gcrsdorff. En Kamrer vid Gen.-Gouvernementet
J. Forssman hade tillöst sig denna trakt af Gersdorffska
arfvingarne; men denne ägde ej tillgångar att något vidare
företaga. Enligt Svenska regeringens önskan att den gamla
Svenska adeln måtte köpa skånska gods, som såldes af Dansk
adel, hade Grefvinnan O. 1668 för 31,730 Rdr spec. köpt
Krapperups gård och gods (hennes moder Ebba Brahe hade
vid samma tid köpt Herrestad och Bjursjöholm, brödren
Grefve P. Fr. egde Skarhult, brödren M. Gabriel ägde hela
Ramsåsa socken och by m. m., Ebba Brahes älskeliga
Margaretha Boije var fru på Tullesbo o. s. v.). Hon inköpte nu
1667 grannorten till stenkolsbrottet, antagande till
Inspektor öfver sitt stenkolshruk en C. Schmidt, som försålt
henne en arfvedel, ban hade i Pålsköp. Hon underhöll redan
om hösten nämde år fyringarne Kullen, Falsterbo och
JNi-dingarne på rgen bekoslnad med stenkol. Fogden pä
Krap-perup besörjde transporterna medelst Grefvinnans farkoster.
ÖO t:r stenkol förslogo knappast i 14 dagar i Falsterbo i
början af 1668. Grefvinnan uppfann ett nytt stenkolsstreck
på Stubberups skattehemman, soin hon liilhytt sig af
Rid-darhus-Secreteraren Törneerantz. 1670 utskeppade hon
redan Stenkol, hvilket nian ville förbjuda henne, men
Comm.-Collegium bestämde lika tull för exporteradt, soin förut var
bestämdt för imporleradt stenkol. Den 1 Jan. 1670 voro i
behåll från 1660 stenkolstunnor 4386, inarbetade under året
2936. Från d. 1 Sept. lill d. 13 Dec. hade 4500 st. ljus
åtgått. 1671 betaltes i omkostnad för 803 t:r 276 daler
s. m. Hvar tunna betaltes med 1 Rdr af köpare. Men 1000
tunnor måste lemnas till fyringarne, derför dock regeringen
anslog en pension af 3300 daler s. m. "Emedan Skåningen
ej sökte arbetsförtjenst", begagnades soldater vid arbetet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
