Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d. Grefliga ätten af Kroneborg - 18. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133 Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson.
lig berättelse inkommit i Senaten rörande några personer,
som slikt skola bört hafva (af den cörperligen besatta pigan).
Ehuru Senaten ej ansåg sig kunna underlåta alt sakens
beskaffenhet efterfråga, efter den tycktes röra K. M:ts person,
så fann den likväl och betygade del i ett för Grefvinnan Fru
Maria De la Gardie utfärdadt, i original ännu förvaradt
fri-sägelsebref, dat. i Nov. 1676, att alltsammans härledde sig
från den onde andens eller afvoga menniskors osanna
angifvande och listiga afund lill att oskyldiga menniskor
förolämpa och allehanda ondt och farligt sedan stifta, hvarföre
Senaten abolerat bela denna handel ur acterne, förklarande den
af null och inlet värde. Denna frisägclse för Grefvinnan är
undertecknad af Sten Bielke, Nic. Brabe, Bengt Horn, J.
Gabr. Stenbock, Gust. Sparre, Lars Flemingh, Gust.
Oxenstierna ocb And. Lilliensliährna.
Då högmålsprocesser kunna uppstå på angifvelser från
Blåkulla, är ej lätt att undvika att bli invecklad i myterier.
Hos Drottning Christina ägde och bibehöll Grefvinnan
O. synnerlig tillgifvenhet. Straxt hon blifvit enka eller den
10 Jun. 1648 gafs cn pension ur räntekammaren af 1500
dal. s. m. åt Biks-RAdinnan M. S. Oxenstierna, född De la
Gardie, så länge hon enka satt, samt all den lön och
förläning, som hennes man åtnjöt på sin tjenst och
cmbctsväg-nar i 5 år, räknadt från ändan på nådåret, således till
midsommar 1652, men den häradsrätt ban innehaft (mot
skyldighet, att hålla en "lagläsare", som höll ling med folket),
lick bon blott behålla i 1 år. D. 15 April 1651
prolonge-rades detta allt på ännu ett år. 1650 fick Grefvinnan i
vederlag 500 Rdr för en tomt nära kongl, stallet, donerad åt
hennes man, hvilken Drottningen återtog. D. 15 Dec. 1660
skref Christina Alexandra, som nu var i Stockholm, "Au
Roy de Svede, Mons. Mon fils" ett recommendationsbref för
Grefvinnan att hon måtte vinna en nådig resolution i en sin
angelägenhet, viss att K. M:t ej kunde vägra Drottningen en
anhållan, deremot bon var beredvillig att förrätta allt, som
i någon måtto kunde vara K. M:t behagligt.
Att dömma af den brinnande ifver, hvarmed Grefvinnan
Oxenstierna sträfvade, att fråu fåfänglig ståt leda kapitalerna
till cn för land och folk nyttig verksamhet, synes verkligen
S >m väl vreden kunde säkrare alstra, än alla de nya statsekonoiniska
principerna, — en spänstigliet, som var alldeles nödvändig, om
Iteductio-nens af nödvändigheten påkallade utförande ej skulle så hastigt afstanna,
att utförariie kunnat behöfva frukta aiiuu maktiga magnaters hämd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
