Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Otter, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o t t e r , Johan.
bekantskap med Franska Ambassadcurcn, Grefve
Ceurte-Braneas i Stockholm, dit] ban begifvit sig för att få
närmare reda på sina tvifvel, berättas lian sig der hafva
högtidligen afsvurit sina "Lutherska villfarelser", hvarefter den
nye katholiken genast lärer begifvit sig till Frankrike. I
Rouen blef ban på hofvets befallning af dervarande
Jesuiter-Collcgium med synnerlig välvilja omfattad. Man undersökte
grunderna för hans öfvergång från Protestantismen och,
sedan dessa befunnits nöjaktiga, intogs ban på det andliga
seminariet i Rouen, der man i honom hoppades kunna
uppdraga en lika kunnig som nitälskande ståndsmedlem. Men
oaktadt den unge sanningsälskaren qvarblef vid detta
berömda institut i rur.da tre år och derunder förvärfvade sig
sina förmäns aktning såsom en gudfruktig och i allo väl
qvalificerad candidat till tonsuren, kunde ban dock, i
anseende till sitt mera blödiga samvete, ej förmås att låta
iu-viga sig till det andliga ståndet.
Sedan denna samvetsgrannbct blifvit bekant för
Cardinal Fleury, visste denne sluge minister att på annan väg
använda den nrbetsamme Svenskens stora linguistiska
kunskaper. Otter skref och talte redan då med lätthet och
precision nästan alla Europeiska språk, bland hvilka ban
tillegnat sig Engelskan, Spanskan ock Italienskan på sin
kammare och utan andra läromästare än sina böcker. Denna
förmåga att intränga i så mänga olika språks egenheter och
att återgifva dem alla på en gång ledigt och noggrannt,
hvilken O., enligt Bougainvilles intyg, skall hafva egt i
utomordentlig grad, contrasterar besynnerligt med hans
föröfrigt mindre rikt utrustade natur. Han var nemligen alltid
en man af nog trånga föreställningar, föga skarpsinnighet och
ytterst torrj fantasi, något som hans efterlemnade skrifter,
hvarom mera framdeles, nogsamt bevittna. Sinnet för
språkstudier synes gemenligen mer än något annat vara
oberoende af sin innehafvares bildning i det bela; det kan stå
tillsammans med mycken torftighet i själen och med den
klenaste humanistiska cultur, såsom man sett och ännu
dagligen får se hos många exemplar af ganska lärda
språkmä-stare. Emellertid är detta partiela vetande ingalunda att
förkasta, helst när det framträder med sådan beskedligbet
som bos vår Otter. Cardinal Fleury såg hvartill lian dugde
och anställde honom för det första vid postverket i Paris,
der buii arbetade ungefär Ire år, hvarunder ban med ifver
fortsatte sina studier och tillvann sig alltmera
uppmärksam-af denne uiäceiiatiskt sinnade minister, som särskilt’ anbc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
