Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palma, Jonas Germundi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palma, Jonas Gertntindi.
13
B. i Jemtland, bunnit honom. Han var gift med cn Anna
Nilsdotter, hvars broder Michel Nilsson Skräddare var
danskt sinnad. Han hade, då Jemtländningarne genom
2 prester och 4 bönder underkastade sig Sveriges krona,
flytt till Bergen i Norrige. Denne förmådde Hera år
derefter sin hustru, att anklaga svågern Palma, att ban hade
besofvit henne. En annan anklagade honom derjemte för
att hafva flyttat ett råmärke i Tuna. Ilan inkallades till
Vesterås Domcapitel af sin förra vän Biskop J. Rudbeckius;
men hörsammade ej kallelsen. Han afsattes då, för sin
o-lydnad, på prestinötet i Hedemora 1624, både från
prest-embetet och pastorat *). Prosten Malmenius i St. Tuna
skref för P. till Biskop R. som svarade: J bidjen för
Mäster Jon i Falun. Hvi gören J det? Veten J icke
hurudana vänner vi varit? Skulle jag icke hjelpa bonom om
han stode till hjelpandes? Men Eed, ämbete, lag och
samvete förbjuder mig att se igenom fingrarne. Helsen Mäster
Jon och säger honom, att jag icke kan sättia en fläck på
mitt ämbete för vår gamla vänskap skull. Bidien honom
tåleliga lida sitt peen, men att det ej må lända honom till
evärdelig skada, utan ban på något sätt upprättas igen i
sinom tid, therom skall jag mig ombeflita." Herweghr
anför det som ett bevis på Biskop J. Rudbeckii oväld i sin
gedigna lefnadsskildring af den kraftfulle Rudbeckius.
Emellertid hade en noggrannare undersökning icke skadat.
Michel Skräddares samvete slog honom, sedan den politiska
*) Consist. Arosiensis sententia är af följande lydelse: "Vördel.
ocli Vällärde M. Jon Palma hafver här till dags for verldzlig rätt
icke giort sigh fri, för alla de beskyllningar, som honom voro
påförda i Tuna såsom är: l:o Om den .beskyllning hans svägerska
hafver honom påfört. 2:o för råmärkie flyttande etc. The beslutin at
thct skall blifva vid dhen Sentenz som i Tuna blef fäld til des ban
i nästkommande Itijksdag, antingen för Dans Kongl. JIaj:t eller för
Presterskapet, som ther kan blifva församlat sig omständeligen
befriar. 2:o så myckit mer, att han sedan emot then första Sentens
och dom uti Tuna utom förlof hafver brukat Prästeämbetet ocli
ther-mcd icke liten förargelse hos många åstadkommit och sist, att han
icke eller är nu citerad kommen till städes.....Skähl til denna
Domen . . . The präster som äro genstörtige med theras Biskopar
ocli förmän skola sätjas ifrån prästaämbetet och icke förr restitucras
ähn the sigh fullkomligen förbättrat hafva, hvilket både förr och
sedan i många prästemöten ähr samtyckt och beslutit." Man finner
att det s. k. fadersväldet då utgjorde laga rättegångsordning. Här
var ej ens, som hos sjelfva hedningarne, fråga om vittnesmål.
Kunde man ej bevisa motsatsen af alla anklagelser cn fiende anförde, så
var man, om olydnad mot förmän dervid kunde läggas någon till
last, förvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
