Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmblad, Vilhelm Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31 Palmblad, ? Vilhelm Fredrik.
miens samtliga dåvarande Ledamöter, eller emot alla deras
och deras lärjungars arbeten. Först och främst ville hon
gerna belt och hållet tillegna sig Franzén såsom förste
Ur-phosphoristen (i theoretisk hänsigt erkände hon Thorild för
sin ättfader, hvilket man ej missunnade henne); vidare
gjorde bon, dels genom mig såsom redan är anfördt, dels i
uppsatser af Atterbom, rättvisa åt flera af Leopolds
arbeten; med beröm nämde hon åtskilliga af Valcrii visor (t.
ex. "Jag helsar dig fredliga flagga"), ehuru denne skald var
en af dem, mot hvilka hon förfor strängast. Deremot
syntes å andra sidan aldrig t. ex. Leopold erkänna, att
Atterbom skrifvit en enda bit eller rad af någon förtjenst; han
fortfor alltigenom att bedömma denne författare med en
fördom, lika obeveklig som den, hvarmed Hammarsköld
bedömde honom sjelf. — Väl kunde man hvarken tillerkänna
Adlerbeths original-arbeten, eller Wallins verldsliga
skaldeverk någon egentlig poetisk förtjenst; men man värderade
högt den förres öfversättningar; och då Wallin uppträdde
som en af äkta biblisk och poetisk anda lifvad
Psalmförfattare, emottogo Phosphoristerne hans bemödanden med
jubel, med oinskränkt erkännande; ja, de bidrogo af alla
krafter, att bryta väg för denne Zions nye härold, omkring
hvars baner ock flera ur deras krets (Hedborn, Afzelius,
Sondén) med glädje ställde sig.
Vilja vi nu tillse, hvad som egentligast utgjorde
stridens föremål, så förete sig dervid åtskilliga punkter, dem
vi här likväl blott i stor korthet kunna betrakta. — Först
och främst måste man dervid noga särskilja den dåvarande
bildningen utom och inom Universiteterna. Den tiden
tillhörde Upsala och hufvudstaden liksom tvenne olika
cultur-perioder; bådas åsigter stodo mot hvarandra i den bjertaste
contrast, eller (rättare) fortgingo såsom tvenne parallela
linier, som icke berörde hvarandra. Professorerne utgåfvo
sällan skrifter på modersmålet, och mest sällan i sådana
ämnen, som ingrepo i den allmänna bildningen. Väl
be-tviflades icke Universiteternas lärdom; men den ansågs,
äfvensom i allmänhet deras sträfvande, — åtminstone i det
mesta — såsom ett pedantiskt och för allmänna lifvet
o-fruklbart hårklyfveri.
Så hade vid Upsala den Lockiska Empirismen, samt
den derpå grundade Voltairiska och Encyklopedisliska,
redan för flera decennier sedan blifvit afskedadc; men de
tongifvande bland hufvudstadens snillen byggde ännu derpå sina
thcorier i Religion, Philosophi och Ästhetik. Leopold var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
