Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmroot, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Palhroot, Johannet.
mänga inom lutherska kyrkan aktade uppsöktes i synnerhet.
De lärde judarne Edzardi, far och son, i Hamburg glömdes
ej heller. Man finner föröfrigt denna tid ingen resande svensk
theolog eller linguist, som icke tagit undervisning af desse
ansedde rabbiner.
Vid jubelfesten 1693 orerade P., som 1695 erhöll Börje
pastoral jemte adjuncturen, och 1696 befordrades till
Lin-guarum Orientalium Professor, i hvilken egenskap han
"nästan otaligt månge disciplar uti Hebraicis, Chaldaicis,
Rab-binicis, Syriacis, Arabicis etc. informerat", och hvilka "viste
med förundran berätta, huru månge pä then tiden, hvilka
Professorns collegier frequenterade och i förstone höllo tbetta
Linguarum studium bäde för svart, sterilt och likasåsom med
sit naturell stridande. likwäl medelst hans lätta method och
oförlikneliga ljuflighet, så upmuntrades til kärlek, lust och
flit, at the woro redan gode Orientalister, enär the thet
sielwe som minst förmodade." Han tyckes således hafva
gjort rigtiga underverk. Efter den lärde Norrmans död
flyttades ban till en Theologiæ profession med Vaksala præbende
1703. Redan förut känd för en i dessa tider särdeles
skattad förtjenst, såsom en väldig chatederkarl, disputerade han
170o pro gr. theologico och blef promov. Theol. Doctor d. 1
Juni 1705, sista gången theol. promotion blifvit hållen i
Upsala efter aflagda specimina. Sin nya tjenst skötte han
med samma beröm och anseende som den förra, och var
under tiden två gånger Akademiens Rector. Hans
philolo-giska disputationer höllos i det anseende hos utländningen,
att "Lipsienses" voro sinnade att utgifva desamma "in formain
Thesauri Pbilologici." Var Inspector för Vestgötba nation.
Intill sena åldern bibehöll han en god helsa, men äfven han
fick erfara sanningen af den sång, ban under sina friska
dagar så ofta och gerna uppstämde: "Dagen är nu aldrig sä
lång, vi måste ju aftonen vänta." Han började känna
obetydligt illamående i April 1727 och afled, utan särdeles
plågor, endast alltmer afmattad, d. 14 Maj samma år.
Begrofs med likpredikan af Prosten Olof Törnboum, och
hedrades med latinsk parentation af Professor Johan
Hermansson, hvilka bägge äro tryckta. Efter tidens sed utdelades
flera grafskrifter på latin och svenska, i hvilka poeterne ej
glömt allusioner på hans namn. Den af A^estgötha nation är
försedd med upplysande noter, som också äro behöfliga om
man skall rätt fatta finesserna. Den börjar med frågan:
J witre män, som sliiüta lärt de bästa trän i norden
Hvi sen J atle sorgsne ut? Hwi lämnsn J nu hiorden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
