Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmskiöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
PiLMBIIÖI. d, Erik.
drens död 1620 måste han lemna skolan och vistas hemma
hos modren i fyra år, hvarefter hon flyttade till Stockholm.
Der fick han åter tillfälle att besöka lärdomsskolan 1625
och öfverglän8te snart alla kamraterne, samt kunde redan
1627 begifva sig till universitetet, såsom informator för
Biskop Zebrozynthi äldste son, Johannes Bureus. Antogs
1629, på förord af dåvarande Riksarchivi-Sekreteraren
Jonas Bureus, till Cancellist i Riksarchivet, der han 1644
blef Actuarie. Undanbad sig en erbjuden Assessorsplats i
Åbo Hofrätt, hvarefter hon snart blef Sekreterare vid
Riksarchivet, hvilken tjenst ban i 35 år till sin död, "med
utmärkt skicklighet och flit"*), bestred. Anbudet af
Hofrätts tj en st en förefaller i våra dagar något oväntadt. Men
att genom arbete i Riksarchivet hafva inhemtat kunskap om
allmänna ärendens behandling, äfven före den närvarande
dagen, om anledningarnc till gällande lagar och
författningar, om rikets fordna inre och yttre förhållanden samt om
särskilda dess institutioners upphof, syftemål och
utbildning, räknades i äldre tider dem till förtjenst, hvilka
eftersträfvade betydligare civila embeten. Efter Axel Oxenstierna
fir bevaradt ett dess yttrande i Rådet 1636, angående rätta
sättet att "upptukta och instruera ungdomen af Adeln till
Statssaker." Han ansåg det vara nödigt, att sådana
ynglingar, som skulle "Civilstaten betjena", måtte, sedan "de lagt
sina fundamenta vid Akademien, vidare inlåtas i
Riks-Can-celliet och der få sig föreskrifvet hvad de skulle läsa in
Archivo, hvad Historier och Acta de skulle göra sig
kunnige utaf, samt tillhållas att sjelfve extrahera och observera
hvad beslut vore gjorda å Riksdagar, hvad Recesser och
dylikt blifvit publicerade" o. s. v. Slutligen sade han: "När
de så hafva lärt detta, kunna de tagas ifrån denna Schola
och blifva Assessores i Hofrätten, Secreterare i
Cancel-liet, Kammar-Råd i Kammaren." Med denna hans åsigt
öfverensstämde icke allenast föreskrifterna i 1661, 1713 och
1720 årens Cancelli-Ordningar angående antagande af s. k.
Cancelli-Junkare, hvilka skulle genom arbete i Archivet
bildas, under Caucelli-Collegii tillsyn, till duglighet för
civila befattningar, utan ock sedermera, allt intill den nyare
tiden, mångfaldiga befordringar af Riksarchivets tjenstemän,
jemväl till embeten utom Cancelliet. Högst fil voro de
*) 9fr (H. Järta») "Underd. Betänkande till Kongl. Maj:t
angående Kongl. lliks-Archivets skick och anstalter till dess
upprätthållande; afgifvet d. 20 Oct. 1U57", sid. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
