Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmstierna, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmstierna, Nils.
f»5
Den unge Nils P., född i Stockholm d. 1 Nov. 1690,
studerade i Lund, der han disputerade 1711 och i Upsala,
der han disputerade 1713, och han studerade med
grundligt allvar, ehuru bestämd för krigsyrket. Han blef 1716
Yolontair vid Skånska Stånddragonerne, 1717 Kornett vid
Vestgötha och 1718 Lieut. vid Östgötha kavalleri, bivistade
som sädan belägringen vid Fredrikshall och var bland dem
som sedan beordrades att hindra Ryssarnes landstigning vid
Stockholm. Ryttmästare 1723.
I Voltematska anekdoterna berättas, att han klagade
öfver den undervisning ban i 5 Vi år fått i Upsala. Det
var blott en oreda, utan principer, utan system och utan
nytta, i de kunskaper, som meddelades. Han var redan
såsom sjelf ung sträng mot unga hofmäns nya seder och
klädernas flärd. "En ung étourdi", Wrede Sparre, liade af
honom på hofvet blifvit kallad pojke och Ryttmästaren P.
bade dristat, fiende till nattkappor och halfärmar, att rycka
upp den förra några gånger på den unge friherren,
sägande: har ni nattkappa? slutligen yttrande att han skulle
tillsäga dennes informator, att ge sin discipel en stut.
Caval-jeren klagade för sin fader Excellensen Erik Sparre, som
öfver sitt bord, då der voro många gäster, förklarade, att,
om Palmstierna komme i bans hus, skulle han låta sina
betjenter köra bort honom. Då P. fått höra delta sände ban
Gardesfänriken Pehr Kalling (sedan RiksRåd), att af H. E.
Frih. Er. Sparre begara den satisfaclion, som ban var en
Gentilhomme skyldig. Den gamle Rådshcrren svarade nu
intet och Kalling kom cn annan gång med samma begäran.
Nu bade Erik Sparre hört, att Palmstierna ernade sig
till Frankrike. Jag är, svarade han nu den unge Fänriken,
som kom med helsning från den unge Ryttmästaren,
visserligen skyldig att upptaga utmaningen och visa verlden, att
jag har mod; men min ålderdom (han dog 1726) tillåter
mig det ej. Jag måste välja annat sätt. Jag erbjuder mig,
såsom den der varit Ambassadeur i Frankrike, att gifva
honom "des pius amples recominendations à plusieurs mes
amis en France, qui 1’accepterent à merveille et lui firent
beaucoup d’honneteté." Han skref nu recommendationsbref
med P. och när han fick spörja, att Card. Fleury
förhindrade att afseende derå gjordes i anseende till P:s
trosbekännelse, skref Frih. Erik Sparre ett bref till Gardinalen,
som verkade, att P. straxt blef Capitaine i Fransk tjenst.
Det vackra draget af Er. Sparre bör ej förgätas. Hans son
med nattkappan lar varit den, som Öfverståthållare namn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
