Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmstierna, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Palmstierna, Nils. f»5
handlade "om vår lyckliga regering under den dyrt köpta
friheten." Han hoppades, att Juris Prof. Colling kunde der
finna en ledning under hållande föreläsningar öfver Rikets
fundamental-lagar. "I så måtto, heter det, lände det säkert
till nytta, att hans auditores fingo relatim höra sig
föreläsas sådana ark, emedan deras hegrepp om den rätta och
sannskyldiga friheten skulle deraf mera blifva stadgad. Han
hoppades, att de följande arken skulle föra med sig ej
mindre nyttiga saker för Akademiens "ungdom", så att K.
Akademien ej skulle ångra prenumcrations-penningarne.
Can-cellers-Sekreteraren var ålagd, att nedsända de
utkommande arken med posten. Då JY3 14 sändes, skref Cancelleren,
att Colling borde vid sina föreläsningar göra ungdomen
nytta med detsamma. I ett annat bref återkommer
Cancelleren till detta ämne och försäkrar att vår frihet vore en
spegel för hela Europa och att ungdomen derföre borde väl
undervisas, att den måtte få ett älskande hjerta för
landsens frihet och det allmänna bästa. Ungdomens kunskap i
Svenska Jus publicum skulle vid de vanliga examina
undersökas och det i deras testimoniis academicis uttryckligen
införas. Ryktet hade sagt, att Colling väl begagnade
skriften Ärlig Svensk i sina föreläsningar, men att den
tidningen ej lästes af rätt många vid Akademien, hvilket
Cancelleren förklarade sig vara ganska okärt.
Att frihet i Cancellerens mun dock ej betydde mer
än Riks-Rådets frihet att ej behöfva fråga efter Kungen,
men allsicke Professorernas frihet att tänka tvcrtemot
Cancelleren, blef snart klarligen ådagalaggdt. Han var sjelf
Censor öfver det Akademiska trycket och Professorerne
fingo ej i början låta en enda disputation tryckas, utan att
den eller åtminstone ett utdrag deraf varit af Rector jemte
eget utlåtande uppsändt till Hr Riks-Rådet, som
granskade, remitterade till omarbetning eller "lemnade sitt bifall
till dess ventilerande" *). Och han genomläste med sin
"Catonska" stränghet i blick ej blott dispp. in jure publico,
som kunnat afvika från Hattpolitiken, ulan till och med
Stricturæ Codicis Talmudici. Anmärkningar vanka dock
blott, der en Riks-Råds-lärdom kunde förslå. 1 en Brings
(Lagerbrings) disputation hette det: "Gen.-Major H. hade på
*) Consistorium bad bonom förgäfves och sedan ofta med lika
liten framgång att befrias från denna censur. "IVullius argumentis
nec preeibus ccssis." Exemplet var gifvet från Upsala. Lindfors,
R. Aead. Lund. Hist. p. 64.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
