Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmstierna, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmstierna, Näs.
djupt ingripande delaktighet i regeringen en nyttig person f
äfvensom att han utan allt tvifvel dugde bättre att regera,
än både K. Adolf Fredrik och hans hersklystna gemål. Vi
lida ej mer af de kraftyttringar, med hvilka den tidens
dugligaste män måste försvara sin inre kallelse att verka för
ett älskadt fosterlands bästa, men vi kunna tacksamt
urskilja de stora steg i nationlig utveckling, så väl inom
andans som materiens spherer, hvilka togos under
"Aristokraternas" välde, då verkligen de dugligaste («£»?<>») ofta
styrde, hvilket dock är bättre, än när de odugligaste göra det.
Hade desse låtit Rådet vara i fred, så att detsamma ej
behöft försvara de sinas kloka hufvuden, så hade säkert både
Brahes och Horns m. flis svagare hufvuden likaledes fatt
vara i fred. Väl, om Rädet besegrat hofvet i moralisk
kraft lika sà visst som uti intellectüell. Med mera
storartad mildhet 1756, hade Hattpartiet säkerligen vunnit i
folkets omdöme seger öfver både Hof och Mössor, och
Sveriges 20-åriga domning mellan 1780 och 1809 ej kommit i
fråga. Statsmän i ordets högsta betydelse må vi ej få kalla
personer af inskränktare vuer, som ej förmådde beräkna de
närmaste oundgängliga följderna af sina mest berådde
handlingar, från de ordentliga blodbaden ned till de småaktiga
försöken att t. ex. hindra en konungs resa genom en eller
annan provins, blott tillåtande jagtresor till Svartsjö (ett
exempel ses i De la Gard. Arch. XV. 166), men bland
embetsmän af första ordningen må vi alltid ihågkomma
Palmstierna och hans utmärktare medbröder i Rådkammaren.
Hofrätts-Rådet och titul. Landshöfding Ehrencrcutz var
(enligt Knös’ Anekd.), den som tog mycken del i Riks-Rådet
Palmstiernas nit mot Mössorne, hade då stor credit hos
Hattarne och uppfördes ofta på Riks-Råds förslag; men
slutligen förrådde han hemligen denne sin vän och blef i
tysthet Mössornas anhängare. I Voltemalska anekdoterna
berättas, att Palmstierna deremot var en ifrig och trofast
vän, alltid färdig att blottställa sig för sina vänner.
Baron P. störtades från Statsrodret genom det nästaa
vansinnigt djerfva försöket att, medan en konung ännu fanns
till i landet — det monarkiska Sverige —, besluta ett krig
mot den egentligen regerande Drottningens bestämdaste vilja
och dertill ett krig, just mot hennes bror, den utmärkte
mannen och regenten Kon. Fredrik den ende, under nästan
öppet tillkännagifvande, att Kon. Fredrik i Preussen skulle
qväsas, för att i och med detsamma ha beredt Rådet
lättnad i sin sträfvan att qväsa sia Drottning. Palmstierna, C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
