Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmstruch, Johan Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
pilhiti och, Johan Vilhelm.
P., och Ulrika Sparfvenfelf, sondotter af den bekante
Överceremonimästaren Johan Henrik S. Efter tidens sed antogs
han vid fem års ålder, 1775, till Sergeant vid Uplands
re-gimente, dervid han 1781 blef Fänrik. Sjöväsendet hade
dock i hans ögon mera behag än landtmilicen, hvarföre han
genast efter inträdet i tjenst bestämde sig för detta yrke,
sedan ban förut tagit undervisning i dithörande vetenskaper.
Hans transporterades 1786 till Fänrik vid armeens flotta.
Bevistade 1789 slaget vid Svensksund, vid hvilket tillfälle
ban utmärkte sig och blef befordrad till Lieutenant. I det
stora slaget på samma ställe följande året var han äfven
närvarande, då ban under sjelfva striden utnämdes till
Befälhafvare öfver den s. k. mörsaredivisionen samt visade så
mycket mod och rådighet, att ban vid segerfesten i
Helsingfors den 22 Juli utmärktes med Svärds-Orden och den
mindre guldpenning, som i anledning af detta slag
präglades och kallades Svensksunds-medaillen. Freden följde snart
pä denna ärofulla seger och vår P. återvände till Stockholm.
Följde 1791 Öfverste Bosenstein på dess ambassad till
Marocco. Först samma år erhöll ban Fänriks lön. Blef
Capi-taine i arméen 1793. Transporterades efter ansökning 1796
till Ryttmästare vid Adelsfanan.
P. egde för en militär denna tid ovanliga insigter och
gagnade äfven med desamma. Han innehade 1797 och 1798
en lärarebeställning vid det s. k. Fribyggare-Ordens Lyceum,
en denna tid väl ansedd läroanstalt i hufvudstaden. De
begge följande åren sysselsatte ban sig med
landthushållning, hvarmed han af inträffade omständigheter upphörde.
Han började derefter ett företag, genom hvilket ban vunnit
en ryktbarhet, som ban annars visserligen icke ernått. Från
yngre åren älskare af botanikens studium och egande
deruti betydliga insigter, började ban, biträdd af några
vänner, 1802 utgifvandet af Svensk Botanik, hvarpå ban
erhöll Kongl, privilegium. Sex volumer eller sjuttiotvå
häften, hvardera innehållande sex illuminerade plancher med
text, utkommo under hans lifstid af detta arbete, som
sedermera, ehuru ej med samma raskhet, blifvit fortsatt. P:s
plan var att först utgifva de svenska växter, som i
ekonomiskt eller medicinskt hänseende äro kände eller förtjena
uppmärksamhet, dernäst trädgårdsväxter och slutligen
öfriga växter och örter, som icke egentligen kunna hänföras
till de begge föregående klasserna. Texten till de 4
första banden författades af Prof. Conr. Quensel, efter hvars
frånfälle Prof. Olof Swartz öfvertog densamma, ehur» ban
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
