Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pechlin, Carl Fredrik, Frih. v. Löwenbach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P b cai|n, Carl Fredrik.
m
veur*). Men i hjertat tillhörde P. icke mer detta part!.
Länge loverande mellan begge, öfvergick han formligen till
Mössorna, hvilket dock icke skedde förrän i medlet af
Augusti**). Vid frågan om åtalet af skriften Patriotiska
Tankar, hörde han till Tryckfrihetens fiender***); och i
Borgarståndet genomdref han †) beslutet om skriftens
indragning och förstörande utan rättegång; vid discussionen
derom målade Baron Fr. Horn och hans egen svåger Jennings
öfverlöparens porträtt på ett föga smickrande sätt. I
Bankosaken talade han föga, satt i en vrå ††) och hade bela
tiden presenterat en slät figur, men hans votum hade flera
insidieusa ställen. Så mycket öppnare och kraftfullare
uppträdde ban i den såkallade Constitutionssaken. Under
förevändning, att friheten stod i fara, och att man ämnade
öfverlemna souveräneteten åt Konungen, hade nemligen P.
öfvergått till Mösspartiet, fastän hans rätta afsigt alltid
ansågs vara "att bibehålla discrepausen emellan Konung och
Råd, samt emellan begge samfäldt och Riksens Ständer"†††).
Till vinnand» af sin afsigt gaf ban nu Hofrätts-Rådet
Linnerhjelm löfte om att blifva Justitie-Canceller, hvilket embete
enligt förra riksdagens beslut blifvit förklaradt för en
förtroendepost, som skulle besättas antingen af Rådet eller af
Ständerna. I följd deraf yrkades detta embetes besättande
enligt 1766 års författning, hvilket beslut af Hattarne
bestreds såsom stridande mot grundlagarna. I stället uppsatte
de en såkallad Säkerhets-act, i följd hvaraf Ständerna skulle
skiljas från omedelbar befattning med lagskipning, sysslors
tillsättande, enskilda besvärsmål, samt med detaillerna af
den ekonomiska och financiella lagstiftningen. Saken var
alltså vigtig och gjordes till en högmålsfråga, som
förorsakade den högsta spänning. Den 5 Oct. vid
Sekreta-Utskot-tets, Sekreta och Justitie-Deputationens sammanträde hade
Jennings afmålat sin svågers beteende, dock utan att nftmna
honom, på ett sätt, att man hjertligt deråt skrattade;
äfven Kiörning, Celsius, Fr. Horn gåfvo honom dugtigt på
pelsen, och slutligen blef frågan med acclamation förkastad,
d. ▼. s. beslutadt att vid detta embetes bortgifvaiule skulle
förfaras efter 1720 års regeringsform. Förbittringen mot P.
var allmän och "alla knorrade öfver hans conduite." Vid
justeringen uppstod en ny bataille, hvarvid P. liksom förra
*) Skand. Sällsk. Handl. XVI. ». 237. **) Derst. s. 262.
***) Derst. s. 268. +) Derst. s. 271. ††) Derst. .. 275.
†††) Derst. ». 277.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
