Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pechlin, Carl Fredrik, Frih. v. Löwenbach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pechlin, Carl Fredrik.
141
bag blefvo rundne igenom Ridd. ocb Adelns virdiga och
underdåniga uppförande, och att igenom vänligt och
förtroligt umgänge med de andra Stånden släckas det bat och
den afund de så orätt ernat Ridd. och Adeln, hvilket ock
till en del blef vunnet, utom i Agio-frågan, som satte
någon ny oro bland Ständerna. Reste ibland de förste hem,
mera förnöjd än någonsin med Riksdagen, lefde med mindre
sällskap, högst tio, tolf personer på bela tiden, till den
mer än olyckliga dagen (d. 16 Mars 1792), talte utom (i)
agio-frågan ingen politik med någon, utan (utom med) Bar.
Bjelke, som jag sökte bevisa sin galenskap om inbilladt
uppror på sätt, som i Frankrike händt."
Innan riksdagen var afblåst, just när Ridd. ocb Adeln
skulle begifva sig till kyrkan, satte sig Generalen i sin vagn
och for med egna hästar till Stockholm. På första hållet
åkte honom förbi en annan vagn, som for med skjutshästar:
— i denna vagn satt Jakob Johan Ankarström. Snart kom
den sista katastrophen, som bevittnade i hvad mån dessa
den grånade skurkens tänkesätt voro sannfärdiga. Såsom
redan nämdt är, hade Gustaf III alltid ansett. P. såsom sin
farligaste fiende. Svårligen torde det dock fallit honom in,
att denne skulle våga företaga något mot hans lif. Så
skedde det likväl; ty, enligt sägen, skulle det varit ban
som eggat Anckarström till mordet, Horn ocb Ribbing till
sin fanatism. Mellertid förekommer i den förres bekännelse
intet ord emot P. Bekante lära de dock varit (se detta
Lex. Del. I. sid. 263, enl. Protokoll, s. 358), dock synas
de tiden närmast före mordet icke hafva råkats. Af
Lillje-horns vittnesmål sid. 363, skönjes ock alt Anckarström,
Horn och Ribbing sedan en längre tid haft samma
brottsliga uppsåt, hvadan förblifver ovisst, hvilken dertill var den
förste upphofsmannen. Mellertid misstänktes P. genast och
blef gripen, hvarvid ban berättas hafva yttrat: "det är
förunderligt att ingen revolution kan ske i Sverige, utan att
jag skall arresteras."
De, med hvilka P. stod i närmaste förtrolighet voro
Lilljehorn, Ribbing och Canc.-Rådet Engeström. Den
först-nämde bekände, att P. hade rest till Gefle med den fulla
föresatsen, att ifall, såsom det troddes, Konungen ville
företaga något våldsamt, han ville möta våld med väld: i
sådant fall skulle han derom underrätta Lilljehorn, som
uppdrogs, alt jemte Major Hartmansdorff ansvara för lugnet i
hufvudstaden. Vidare: att då han två dagar fore
olycksdagen besökte P., hade ban underrättat denne om mord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
