Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Persson, Matths
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I’ u n s s o «, Matths.
157
ljust omdöme"; meu som inga andra underrättelser än de
uppgifna äro att hemta hvarken af det Erkebiskopliga Talet
eller af de Oxelbergska Tårarna, vilja vi efterse i Ståndets
Protokoller för 1801), hvilka de förtjenster voro,
hvarigenom denne Danneman tillvann sig denna aktning uuder
lifvet, denna saknad, ära och utmärkelse efter sin bortgång.
Vid valet till Ledamöter i Gonstitutions-Utskottet
erhöll M. P. 21 röster, Hyckert 20, Jon Jonson 0. (Bd. I.
sid. 51). — Vid Auders Danielssons anklagelse emot
med-brodern Svartengrcn, för bitterhet och grälaktighet,
uppträdde M. P. (sid. 131), medlande, men det hjelpte icke,
utan Svartengren blef d. 30 Maj utvoterad. hvarefter M. P.
till följande dagens protokoll (s. 140) anförde sin enskilda
tanka, att mannens uteslutande icke deraf borde följa, enar
han blifvit utvoterad genom mindre än 5/e af Ståndet,
hvilket antal likväl euligt projeclet till den nya
Regeringsformen erfordrades för att gifva kraft åt en dylik åtgärd.
Den 5 Juni var en het dag i Bondeståndet. Förslaget
till nya Grundlagen skulle dà granskas *). Ståndet fästade
dervid flera villkor: bland annat, att Biskopsembetena skulle
indragas, samt att det vore nog ined, att antingen tillsätta
en Justitie-Canceller eller Justilie-Ombudsman. Mest
svårighet gjorde privilegierna. M. P., Anders Danielsson och
fyra andra bönder hade inlemnat ett Memorial, hvaruti de
såsom ett villkor för Constitutionens antagande af Ståndet
äskade jordens lika beskattning, väl icke genast, men
suc-cessive. Såsom molif för denna fordran uppgafs bland
annat: "De Säterier och Frälse-egendomar, som varit
hibc-hållne inom Famillen hundradetals är, torde nu mera hafva
fått en ersättning for den uppoffring eller Riket bevista
tjenst som af förste egaren varit gjord, helst samma
egendomar äro i mer och mindre mån eller alldeles skattfrie,
deremot andre Hemman i allmänhet måste årligen vidkännas
mångfaldiga onera och odrägliga bördor i synnerhet i
krigstider. Huru måuga krig hafva dock icke varit förda sedan
Säteri- och Frälse-fiiheterna, till förmån för deras
innehafvare, grundlades. Desse friheter måtte väl aldrig varit gifne
pà det de skulle räcka evärdeligen, eller månne det stått i
gifvarens makt, att taxera efterkommande Slägter, särdeles
i en Stat, som skall hafva namn af sjelfständig? Serskildt
*} Vid 13 g ang. Konungens rättighet att göra krig och fred,
hade M. P. påyrkat den ändringen, att om Statsrådet enhälligt
af-styrkte ett tillämnadt anfallskrig, vore Konungen förbunden att göra
afseende derå (Protok. I, tid. 304).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
