Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Piper, Carl Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24($
Piper, Carl Carlsson.
Piper erkände sjelf vigten af att ha förfrågat sig
nåt-marc såsom skedde, ty om han låtit bero vid Konungens
första löfte och så placerat henne efter eget tycke, hade
Konungen säkert blifvit missnöjd och genast farit från
bröllopet. Man kan häraf sluta till den fullkomligaste
hof-for-sigtighet i all Grefvens umgängelse med sin Öfverhet. Utan
tvifvel syntes den vise mannen lika uppmärksam som
Konungen, då lakejen Hultman väl också "uti Grefve Pipers och
Hofmarsk. Baron Dübens åhörande" förtäljde om K. Gubernus
af Maxibranda och Prins Gideon och den kostliga juvelen,
den sköna Prinsessan Galista. Orubbligen egde han ock sina
monarchers nåd och blef af courtoisie qvar i sitt fängelse,
då dörren öppnades, "helst han ej egde disponera sin
Konungs fångar." Han var conseqvcnt i politik och intet drag
visar att han svigtade i sin tro på enväldets gudlighet, då
han måste förtära dess bittraste frukter, således i
charakters-fasthet lik Boethius, som, oaktadt alla sina lidanden, aldrig
ändrade sin bekännelse om enväldets ogudlighet.
Grefve Piper var en ytterst rik man i en tid, då
nästan alla voro fattiga, — "Grefve till Sturefors och
Vigge-byholm, Friherre till Krageholm, Högesta och Baldringe,
Herre till Angsön och enligt folktron bland allmogen så
rik, att Grefvinnan kunde sända silfverspecier att lösa
honom, som östes i rummet, der han stod fången, tills de
gingo honom öfver hufvudet, ehuru det ej ändå ansågs
tillräckligt. Gezelius utlåter sig: "Genom god hushållning
under en långvarig tjenstetid i de vigtigaste embeten, hade
Gr. P. satt sin Grefvinna och famifj i ett högst förmöget
tillstånd." Som en obekant slägt så i hast uppträdde bland
rikets högsta och rikaste familjer, möttes den bland dessa
med mycken afund. Annu hör man bland dessa ätter tal
om den franska silfverservicen, såsom ännu tillvarande, och
vanligen uppgifves rikedomen såsom förvärfvad af den C.
Pipers hand, som ville bli tung. Annu under Fersiska
mord-scenen talades om det Bjelkeska och Franska silfret bland
dem som förföljde C. Pipers sondotter med blodtörst,
o-värdig äfven den pöbel, hvars drägt man ikläàt sig.
I den förträffliga uppsatsen i Hand|. rör. Skandin. hist.
VII D. charakterisevas Grefve Piper med följande uttryck:
"K. Carl XII misstänkte den gamla adeln och kastade gerna
förtroendet till de nybakade, isynnerhet i civila mal,
hvartill han intet ringa styrktes i mjugg af Grefve Piper, som
svängt sig opp, icke utan en djup slughet och hofkonster,
redan i K. Carl XI:s sista år, till denne Konungs favorit}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
