- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 11. Paikull-Quensel /
248

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Piper, Carl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

248

Piper, Carl Fredrik.

honom sedermera endast en gång, vid ett besök som
modren gjorde i Svenska lägret efter freden i Alt-Ranstadt.
Den unge Grefvens uppfostran besörjdes med den största
sorgfällighet i Upsala, der ban studerade under Erkebiskop
Spegels inspection, närmast handledd af Prof. Jöns Steuchius,
som slutligen blef Erkebiskop. Utom de för bans framtida
embetsmannabana nödiga kunskaper, lärde ban Tyska,
Franska, Engelska och Italienska språken samt äfven det
Latinska så grundligt, att han intill sednaste åldern kunde
detsamma både tala och skrifva.

Knappt hade tidningen om gamle Grefve Pipers död
kommit till Sverige, förrän Konungen beslöt att göra sonens
lycka, men på den krigiska banan, som Konungen fordrade
att all ungdom af stånd skulle välja. Men Grefvinnan Piper
ville icke blottställa sonen för samma olyckor, som drabbat
fadren, hvarföre hans afresa till främmande länder
påskyndades, och den unge Grefven hade redan i hemlighet
lemnat Götheborg, då Konungens befallning ankom, att ban
skulle infinna sig vid armeen. Vägen togs till Leiden, men
så snart Konungen lärt känna bans vistelseort, befalltes
Polske Generalen Poniatowski och Baron Görtz att taga honom
med sig till Sverige, för att befordras vid armeen. Desse
Herrar kände Grefvinnans önskan, hvarföre de svarade
Konungen, att den unge Grefven vore alltför sjuklig, för att
vara passande till krigstjensten.

P. fick alltså i stillhet fortsätta sina studier och resor,
och han hemkom först 1724 efter 8 års frånvaro, sedan han
besökt Tyskland, England, Holland, Frankrike och Italien.
Undertiden hade han 1710 erhållit Kammarherre-fullmagt af
Drottningen.

Icke långt efter bans hemkomst afsändes Riks-B. Baron
Cederhielm såsom Ambassadeur till Ryssland. P. följde
honom såsom Cavaljer och stadnade ett år vid denna
beskickning. Ar 1727 utnämndes han till Extraord. Kammar-Råd
och blef först i slutet af 1753 ordinarie med lön. I Dec.
1742 befordrades han till Hof-Canceller, och 1747 till
President i Kammar-Collegium. Vid ordnarnas insticktelse 1748
erhöll ban Seraphimer-orden, då han log till valspråk: Nil
conscire sibi. Tog afsked ur rikets tjenst 17ÖG, hvilket
utföll i smickrande ordalag.

Älskare af lärdom och vetenskaper, var hans hus en
samlingsplats för den tidens vittraste män. Studenten Dalin,
ankommen till Stockholm såsom informator för tvenne unga
herrar, blef snart bekant för P. och omfattades af honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/11/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free