Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polhem, Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
Polhem, Christopher.
lagen, dit Lan kallades af Georg 1 i England; den niacbin,
som lian uppfann, att mäta ett rinnande vattens kraft och
verkan i sina mångfaldiga förändringar af dess myckenhet,
hastighet, anfallssätt, rännans stupning, inachinens starkare
eller svagare lastning, med flera omständigheter; huru han
genom otaliga försök och derpå grundade uträkningar bragte
hela denna vetenskapsgren i tabeller, dem ban gjorde
allmänna genom trycket, så att den enfaldigaste byggmästare
kunde lägga band vid de vigtigaste strömbyggnader. Med
beundran fann man efterhand huru nära dessa försök
inträffade med de lagar, som efteråt, genom de nyare
metho-derna i mathematiken, upptäcktes.
Vid ankomsten till Paris 169a fann han mathematici
sysselsatte med förslag till ett ur, som skulle risa och slå
de turkiska, judiska, babyloniska och italienska timmarna,
jemte de europeiska eller allmänna. Turkarne dela
nemligen dagen efter solens upp- och nedgång i tolf lika timmar
och sammalunda natten, oaktadt dagen om sommaren är
lång, om vintern kort. De babyloniska och italienska
timmarna begynnas ifrån solgången, morgon och afton, och
behållas sedan lika dygnet omkring. När svenska Envoyéen
Cronström berättade, att man öfvergifvit planen, såsom allt
för svår alt verkställa, lät P. förslå, alt ban tilltrodde sig
saken. Han hade redan under arbetet med uret i Upsala så
vant sig med de tankar, som dertill fordrades, att ban i ett
ögonblick kunde se svårigheterna och sättet att bäfva dem.
Snart förfärdigade ban en modell, som Cr. lät komma till
Perraults kunskap, hvilken, förvånad deröfver, lofvade att
hos sin konung utverka belöning och behöll modellen. P.
åtog sig deremot att förfärdiga uret med dess slagverk; och
ehuru Perrault ej vidare lät höra af sig, gjorde P. dock
efter hemkomsten ett sådant ur, hvilket var så mycket
svårare, som det var lämpadt efter Stockholms horisont, der
skillnaden emellan sommar- och vinlerdägarne är större än
i Paris. Uppfinningen fullföljdes sedan i Paris efter P:s
modell för att såsom present från hofvet skickas till Sultanen.
En beskrifning öfver samma ur trycktes derefter i Paris,
der P. tillika nämnes såsom förste uppfinnaren.
Vidare kunna nämnas P:s säningsmacbin, tröskmachin,
nya takläckningsmetbod, förbättring af väderqvarnar ocb
vattenqvarnar, tegelbråka som sjelf slår teglen,
upphalnings-verket vid Amiralilels-eskadern i Stockholm, bommarne vid
Vaxholmen, uppfinningen att rikta och baxa grofva kanoner
och mörsarc pl pråmar och batterier, graderverket eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
