Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pontin, Magnus Martin af - Poppelman, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pupfklman, Johan.
523
Skrifter utom förut anförda: Åminnelsetal öfver Presidenten Dar.
Schultz von Schulzenheim. 1824. — D:o öfver Mcdicinal-Rådet
And. J. Hagströmer. 1853. — Uppsatser och biographier i Ii.
"Vet. Akad. Ilandl ; Uppsatser i Vetenskaps-Journal, j i Sv.
Läk.-Sällsk. Handl.; i Journal för Läkare och Pharmaceuter; och i Sv.
Trägårdsfören. Skrifter. — Ord till Sorgmusiken vid Högstsal. H.
M. Enkedrottning Hedvig Elis. Charlottas begrafning 1818. —
Prins Eugene af Leuchtenberg. 1824. — Greklands Gudar efter
Schiller. 1826. — Sylla, Tragedi på vers i 5 akter af. Edv. Jouy.
Öfvers, med Företal" af H. Exc. Gr. Gust. Lagerbjelke. 1828. —
Östergöthland, Skaldestycke, uppläst på Högtidsdagen i Sv. Akad.
1829. — Poetiskt Album. 1831. — Fosterländsk Sång vid Götha
Canals fullbordan 1832. — Hernani, Tragedi på vers i 8 akter
nf V. nugo, bearbetad fri öfvers. 1833. — Äret MDCCCXXXIV,
Oratorium med sång, uppförd till förmån för de brandskadade i
Venersborg. 1834. — Sång vid invigningen af Kungsstenen på
Frösön 1838. — Otryckta: Tal vid Præsidii nedläggande i K.
Vet. Akad. 1822: "Om Statsförfattningars inflytelse på folkens
lefnadssätt och helsotillstånd, med tillämpning på Sverige. — Tal
vid vapnets krossande efter Envoy. m. m. Genseric Brandel 1834.
— Tal vid vapnets krossande efter Öfverste-Lieut. Erik IVordevall
1835. — Tal vid vapnets krossande efter Hofrätts-Rådet Gustaf
Silverstråle 1841. -— Tal vid vapnets krossande efter
Exped.Se-kreteraren Frih. Jakob Adlerbeth 1844. — Konung Edvards
Söner, Tragedi på vers i 3 akter af Casimir De la Vigne. Öfvers.,
uppförd på K. Theatern 1837.
(Källor: Rotliliebs Adel Matrikel, utg. 1sjj. — S.akléns Ltk.-Biat. I. och vi.
— Enskilta meddelanden}.
P OPPE LM AN, JOHAN.
Föddes i staden Warberg den 0 Oct. 1649. Hans
föräldrar voro Johan Caspersson Poppelinan, Sjötullsvaktmästare
i nyssnämde stad, och Catharina Krakau, dotter af Martin
Krakau, som i Gustaf II Adolphs tid varit fogde på
Gullbergs slolt och hvars moder, Cecilia Scheelen var syster
till Amiralen af samma namn hvilken gjort sig så bekant
i Kon. Carl IX:s historia. Efter väl fulländad curs igenom
Götheborgs skola och gymnasium dimitterades han 1668 till
det nyss anlagda universitetet i Lund, der han studerade,
hufvudsakligen theologi och philosophi, under loppet af 5:ne
år. Derefter begaf han sig till Wittenberg, hvarest han
1672 under Histor. Prof. Georg Grenii presidium utgaf och
försvarade såsom gradualspecimen cn grundlig afhandling
med titeln: riSy /xovaxo.iv ti [iOtntxtx<Svr {t-iQfvvt]ffH. Promoverad
Philos. Magister, lemnade lian Wittenberg året derpå och
efter någon tids vistande vid universitetet i Kiel återvände
ban till fäderneslandet, der hans kunskaper och skicklighet
innan kort skulle göra sig gällande. Ar 1675 sökle och
erhöll han genom Kongl, fullmakt Log. & Metapb. Lectionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
