Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - c. Grefliga grenen - 10. Posse, Arvid Mauritz - Possieth, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Poiiiim, Johan.
855
Efter slutade studier vid Akademien inskrefs han 1809
såsom Auscultant i Götha Hofrätt och s. a. i
Just.-Bevisions-Expeditionen såsom E. O. Cancellist. Efter någon tids
tjenstgöring i Hofrätten utnämdes han till vice Häradshöfding
samt befordrades 1813 inom densamma till Cancellist.
Erhöll Häradshöfdings n. h. o. v. 1814, blef adjungerad Led.
af Svea Hofrätt s. å. och ordin. Assessor derstädes 1816.
Kammarherre 1817. Lagman i Skånska Lagsagan 1821.
Förordnades 1822 att såsom vice Landshöfding förestå
Öster-gölhlands Län, under rättegången mot Baron Nieroth. R.
N. O. 1824. Landshöfding’i Skaraborgs Län s. å. C. N. O.
1829. General-Tull-Directeur 1831. Af Kongl. Maj:t
förordnad till Ordförande vid Fullmäktiges för Civilstatens
pensions-cassa sammanträde 1852. Ordför. i Götha
Canal-Direction 1835 men nedlade samma befattning redan i Nov.
1834. Fullmäktig i Banken s. å. Utnämdes den 28 Mars
1840 till Just. Stats-Minister, men begärde ocb^erhöll
afsked från samma höga embete d. 5 Sept. s. å. Ånyo
Ordförande i Götha Canal-Direction s. å. Landtmarskalk vid
Riksdagen 1844—45. Bidd. af Saraphimer-Orden d. 14 Oct.
1844. Riksmarskalk d. 27 Maj 1845.
Gift med Louise Julie von Platen, dotter af
Riks-Ståthållaren i Norge Grefve Baltzar Bogislaus von Platen.
(Killor: 8vea och GStha. Häfd Minne seden 171(0, I D. a. 60. — Svea Rikes
Rida-längd IX Afdeln. a. S9 )
POSSIETH, JOHAN.
Född C8 på Säliende gård i Roslagen d. o 1 Dec. 1667.
Föräldrarne voro Bokhållaren vid Ortala bruk Joh. Possieth,
härstammande från en till Leufsta bruk inkommen flyktig
Vallonsk ätt, och Catharina Iterqman. För medellöshets
skull satte de honom först i lara och sedan i handel, men
hans lust för boken gjorde honom opassande för dessa
yrken. På egeu hand begaf ban sig till Upsala och intogs
1685 i skolan. Med .sjungande för andras dörrar och
upp-passning hos i lyckligare vilkor stadde studerande
förljena-de ban sitt uppehälle, såsom den tiden ofta brukades.,
Mycket flitig och med godt hufvud utrustad, i synnerhet med
lätthet för språken, gjorde ban sä bastiga framsteg, att ban
1687 kunde hålla cu oration på latinsk vers "de præstantia
et dulcedine Littcraruiu." Sedan ban erhållit, förmonliga
coiidilioner, kunde ban använda längre tid vid Akademien
och promoverades 1697 till Phil. Magister. Känd för grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
