Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pufendorf, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PpFiÄDonr, SatiitteL
r,oi
»om året derpå var akademiens reclor illnslris. Den nndrs
handlar "de Fide" ocli är af den 11) Jtini s. å. Den tredje
"de Religione Naturali" af den I Sept. 1673. Den fjerde
"de Coucordia vcræ Politicæ cum Religione Clirisliana af
den IG Nov. s. a. Den femte "de Repulilica irregulari" af
den 8 Dec. 1674. Den sjette "de Legibus sumtuariis" af
den 30 Mars 1675. Den sjunde "de statu hominum
naturali" af den 2 Maj s. å. Den åttonde eller sista "de
Civi-tate" af den 29 April 1676 är redan ofvanföre nämd. Alla
dessa afhandlingar, hvilka röra sig kring vetenskapens
huf-vudfriigor i den tiden, äro sina ämnen fullt värdiga och
läsas icke utan nöje af enhvar, som annars kan förlika sig
med den mathcmatiskt demonstrativa methoden, hvars
styf-vaste former P. likväl redan här öfvervunnit. Språket kan
naturligtvis ej, rörande alla dessa ämnen, vara classisk
latin, men det är enkelt, lifligt, stundom poetiskt och sällan
hesväradt af detta lärda pedanteri, som annars hörde
tidehvarfvet till. Rätt ofta öfverraskas läsaren af pointcr och
vändningar i stilen, som ådagalägga huru litet P. äfven i
detta hänseende lät hinda sig af vedertagna rhetoriska eller
dialectiska föreskrifter. 1 alla rigtningar synes han hafva
velat bryta nya banor.
Med P. hade emellertid den praktiska philosophien
kommit till medvetande af sin kallelse, både i afseende på
lifvet ocb på vetenskapen i allmänhet. Hvad en ßaco,
Montaigne, Pascal och Hngo Grotius anat eller blott rhapsodiskt
framkastat, det hade P. genomtänkt, ordnat och bragt i
system. Oaktadt således i synnerhet den sistnämde på
honom haft ett ganska mäktigt inflytande och P. visserligen
förhåller sig till H. Grotius ungefär, som Wolf till Leibnitz,
så har han dock fört både rättsläran ocli statsvetenskapen
fram till en punkt som Grotius ännu blott, fjerran ifrån
kunde uppfatta. Hänförande alla moraliska, sociala och
juridiska förhållanden till deras rationella grunder, var ban
derjemte stor cmpiriker och conslrnerade aldrig i luften.
Ur socialitetsprincipen, som var hans högsta, härledde han
klart och enkelt bela den menskliga sammanlefnaden. Detta
var hans kategoriska imperativ, oeh onekligen innebär det
lika mycket humanitet ocli rättvisa, som
Königsberger-pbilosophens. 1 hans system är mindre abstraction och
rigorism, men mera organiskt lif och mera individualiscring
än i den sednares. Icke hade han dennes fina metaphysiska
kritik, men i det närmaste oberoende af all både kyrklig
och politisk auctoritet, bidrog ban ganska mycket att eman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
