Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pufendorf, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
PnfBSDOiiF, Samwel.
sig i denna mindre v«l anskrifna genre af historien, nta»
att likväl förneka sig såsom grundlig, lin oeb noggrann
forskare i djupet af den tidens händelser. Elt annat arbete af
kanske mera gedigen beskaffenhet har man af honom i "Res
gestæ Frederici Guilielmi, Magni Electoris Brandenburgici",
Berlin i695, hvaruti ban lemnat en trogen bild af den store
Churfursten. Likaledes erkännes ällmänt värdet af
Pufen-dorfs "de rebus gestis Frederici III Electoris, postea Regis,
libri III." Minsta lyckan gjorde väl hans "Einleitung in die
Geschichte der Europäiscben Staaten", utgifven efter hans.
död i Frankfurt I69o. Måhända bar dock delta arbete ej
varit P:s samtida så liårdsmält som det i våra dagar
förekommer genom det tunga, nästan barbariska språk hvarpå,
det är författadt. P. hade nemligen samma fel som andra
den tidens lärde, att föga vårda sig om sitt modersmål.
Säkert skulle ban skrifvit Grekiska vida ledigare. Emellertid
bar äfven denna "Einleitung" blifvit flera gånger ånvo
upplagd på Engelska så väl som på Fransyska öfversatt, och
af tacksamma landsmän flitigt commenterad. Numera torde
den dock vara alldeles obrukbar befunnen, ehuru den skall
innehålla många goda idéer, hörande till historiens
philosophi, en vetenskap som då ännu icke var till, men af den
divinatoriske mannen varit anad.
Ar 1088 blef P. af Churfursten i Brandenburg adlad
ocb begåfvad med en årlig pension af 2000 Thaler. Flere
sådane vedermälen af furstens ynnest och bevågenhet skall
ban hafva emottagit, och i allmänhet har väl knappt någon
vetenskapsman erhållit så många uppmuntringar som P. de
sednare 20 åren af sin lefnad. Juris Doctors värdighet,
från flere håll erbjuden, hade han aldrig velat mottaga.
Någon tid efter det ban blifvit Tysk adelsman, utnämdes ban
af Carl XI till Svensk friherre, liksom hade denne konung
velat visa det han förstod att ännu högre uppskatta sin lärde
handsecreterares förtjenster. Snart skulle ban dock ej längre
få behålla honom vid sin sida. Någon kallsinnighet lärer
slutligen hafva inträdt i deras inbördes förhållanden.
Naturligtvis bar ej Pufendorf kunnat förlika sig med Carl XI:s
souverainitetsförklaring, och vandalismen af de s. k.
Capilel-godsens indragning på Lunds universitets bekostnad har ban
oförtäckt klandrat. Carl XI:s historia ville han, ehuru derom
anmodad, icke skrifva. En slags hemlängtan började gripa
den aunars så lefnadsglade, till själ som kropp fullkomligt
friske mannen. Efter ett besök i födelsebygden Meissen hade
ban äfven kommit att gästa Berlin och der gjort en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
