Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Petræus, Eskil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petbæus, Eskil.
407
stad. Student i Upsala 1617, der lian blef Terseri enskilde
handledare. Pb. Mag. 1619. Uppehöll sig vid Tyska uni->
versiteter 1621—23. Adjunct uti Phil. Faculteten i Upsala
1624. Reste åter utrikes följande året. Utnämd Theol.
Professor 1628; men då ingen sådan profession då var
ledig, anställdes han tills vidare såsom Theol. Lector vid Aho
skola. Man synes dervid tillika hafva afsett att gifva den
verksamme Biskop Rothovius biträde vid hans bestämmelse
att bringa Finska ecclesiastik-verken i öfverensstämmelse med
Sveriges. Under tiden förklarades ban i Upsala för Theol.
Licentiat och utnämndes till Förste Theol. Lector i Aho
1630. Erhöll Kongl, fullmagt att vara Pastor i
Carlstad 1633; men qvarstannade i Åbo, der ban genom
Regeringens bref till Rothovius 1634 utnämdes till
Archipræpo-sitns. Blef 1640, vid Aho Universitets grundande, Förste
Theol. Professor och Th. Doctor s. å. i Upsala. Valdes
enhälligt till Biskop efter Rothovius 1632.
Såsom sådan ifrade ban, under sin korta stiftsstyrelse,
isynnerhet för den katechetiska undervisningen och årliga
prost-visitationer, hvarigenom grundvalen lades för Finlands
andliga utveckling, utrotandet af vidskepelse o. s. v.
Mycken verksamhet hade ban förut utvecklat vid utarbetandet,
af den Finska bibelöfversättningen, som 1642 utkom, för
hvilken man företrädesvis hade P. att tacka. Han erhöll
äfveq af P. Brahe uppdrag alt utarbeta en vägledning till
Finska språkets inhemtande, och fullföljde detta värf med
den raskhet, som utmärker delta, på verkliga reformer och
framsteg fruktbara, tidehvarfs alla företag.
Grundligt bevandrad vetenskapsman i flera grenar,
särdeles theologicn, rörde sig hang offentliga lärda verksamhet
företrädesvis omkring homiletikcn. Sålunda öppnades at’
honom den bana, hvilken sedan beträddes oeh fullföljdes af
Gezelierna medelst deras årligeu utgifna utkast öfver
Bön-dagstexter. lian började skilja sig från detta torra,
andelösa, scholastiska schematiserande, som var den tidens
förherrskande böjelse, och hvilket Wieselgren i sin
förtjenstfull "Sv. Kyrkans Litteratur", med ett namn som kan
missleda, betitlar "vetenskap." Det var utan tvifvel cn sådan
Vetenskap, som gjorde tidens snillen, Christina och Messe
nius, mera benägna för kalholicismen.
Ären 1649 — 33 uppställde ban i akademiska
dissertationer en följd af Meditationer öfver Sön- och
Högtidsdags-evangelierna. Och ännu sedan ban tillträdt
hiskops-embetet, intog ban kathedcrn, i det ban fortsatte dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
