Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ramel, Malte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramel, Malte.
27
död skref till K. Gustaf III, der lioii nedkallar öfver honom
sin förbannelse, så framt han (med en ympgren ur
Muncki-ska stammen som sin arfvinge, — var nog här den ledande
tanken) ej gjorde sig urarfva efter sin moder, som gifvit
allt till sina 2 yngsta barn. Hon hade befallt sin Öfverste
Marskalk Grefve Fr. Ribbing, att, så snart bon var död på
Svartsjö, genast fara till Drottningholm och egenhändigt
lemna Konungen detta bref, som Bibhing ock gjorde.
Konungen, anande innehållet, ville ej öppna det, utan befallte
Baron Ramel göra det. läsa brefvet och underrätta honom
om innehållet, som R. ock gjorde. Brefvet var långt.
Honungen blef synbart uppskakad och då Ramel i berättelsen
nämnde förbanuelse, inföll han häftigt: är den ovillkorlig?
då R. nekade och nämnde villkoret. K. sade då: Gud vare
lof. Det gör jag med nöje. R. gick ut och Hertig Fredrik
eftersändes. Dä han kom, sade Konungen: jag vet, att inin
sal. mor önskade, att bror Fredrik och min sys!er ensamt
skulle ärfva hennes efterlemnade qvarlåtenskap. Jag får nu
förklara min bror, att jag med nöje bärtill lemnar mitt
bifall. Hertigen svarade då med hetta: det är äfven E. Maj:ts
bästa råd; ty jag liar en afskrift af min mors bref och
känner ganska väl det vilkor sal. Drottningen fästat dervid.
Konungen som ej föreställt sig, att ett slikt tvång var
pla-neradt, blef af upptäckten bringad i fullt raseri, befallde sin
bror gå ut och återkallade Hof-Cancelleren, som befalldes
att skrifva en ordres till Caucelli-Presidenten att följande
dagen sammankalla bela Rådet. "Detta är min oåterkalleliga
befallning. Jag vill i stöd af grundlagen sätta min bror
uu-der Riksrätt och med all lagens stränghet dömma ett
uppförande, så stridande mot den vördnad ban är mig skyldig
som Konung och (äldre) broder. iRamcl sökte med sin
vanliga foglighet på allt vis lugna Konungens upprörda sinne,
men Konungen ville inga skäl höra, inga råd taga. Baron
R. sade dä slutligen: E. Maj:t skall bli åtlydd, men tillåt
mig nådigst, att få uppsätta ett protocoll, som E. Maj:t
un-derskrifver, upplagande, huru jag gjort allt för att afvändn
detta steg, som E. Maj:t vid lugnare sinne alltid skall ångra
att ha tagit. E. Maj:ts moders andelösa lekamen är ännu ej
kall och E. Maj:t vill med all lagens stränghet dömma en
bror, som alltid var henne kär. E. Maj:t vill med blygd
öfvertäcka en moders minne och inför bela verlden kungöra
den förbannelse, hon i sin dödsstund öfver E. Maj:t
nedkallat. Den är villkorlig; men den blir det ej, i samma stund
E. Maj:t vägrar uppfylla henues begäran. Man skall deruti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
