Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ramel, Malte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K a m b i., Mall».
Dä K. Gustaf III i Rådet förelade verkliga eller
föregifna dcpccher frun sin Minister i Petersburg om rustniugar
mot Sverige, tillstyrkte Rådet armeens dragande mot Ryska
gränsen, med undantag af Riks-Rådet Baron M. Ramel, som
afstyrkte alla krigsrustningar, medan ännu skälen voro så
problematiska. "Riks-Rådet Ramel var dock, anmärker H.
E. Grefve De la Gardie i sina noter till Grefve Hamiltons
Anteckningar, visst ingen oppositionsman, stilla, foglig,
hatande alla tvister, tillgifven Gustaf III af själ och hjerta,
beundrare af dess själsegenskaper, af dess snille, ända till
öfverdrift, efter liksom fore dess död. Likväl motstred ban
kriget med ett språk af blandad vördnad och manlighet, som
väckte förundran bland hans bekante. Rådets protocoller,
beter det, dem jag haft tillfälle läsa, skola till en efterverld
bära hedrande vittnesbörd om Baron R-.s ädla tänkesätt,
dess noggrannhet i pligters uppfyllande, dess vard om lag
och rätt; dess nästan öfverdrifna timidité i sättet att vara,
tillhörde ej hans sätt att yttra sig, dä pligten ålade honom
att inför thronen yrka grundlagarues helgd och rikets derpå
grundade väl."
Som Hof-Canceller contrasignerade Baron R.
Stiftelsc-brefvet af Svenska Akademien, hvilket torde haft inflytande
på hans val till ledamotskap, under en tid, då Akademien
nyss varit hotad med upplösning. Han ansågs nemligen ha
varit mer än underskrifvare jemte Konungen. R. hade
under sin långa förtroliga vänskap tned Grefve Ph. Creutz och
G. G. Adlerbeth fattat varmt intresse för tillvägabringande
af en dylik inrättning, hvilken dock blef något annat än han,
Hallenbergs beundrare, tänkt sig densamma. Det var
Svenska språket, han i första rummet önskade renadt och genom
kraften af en dylik auctoritet bragt till enstämmigt erkända
både uttrycks- och stafningssätt. Hans inträdestal 1802
handlade om K. Gustaf I:s, Gustaf Adolphs och Carl Gustafs
förtjenster af Svenska språket.
Han synes haft K. Gustafs förtroende i flera de mest
grannlaga familjeangelägenheter. Bland de "hemliga
protocoller", B. fört inför Konungen, finnas, bland de ytterst fä
papper som han ej uppbrännt, följande originalintyg, som
vittnar om H. M. Enkedrottningens sista tankar: "Natten e-
Och hyrkuskar skrika :
Spring undan, ge vika.
Sekteraren snubbar: aj, aj, akta mej,
Nå se då för dej."
m. m. i stigande liflighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
