Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Ramel, Charles Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Ramel, Charles Emil.
sof och lät bloddroppat- visa vägen till detta ruin från den
mördades, hvarefter rättsbetjenter eftersändes. Baronen
fängslades och lades pä sträckbänk, då en af värdshusets
betjening, som rördes af hans oskuldslugn men grymma smärta,
angaf den brottslige. Baronen sände så länge ban lefde en
pension till den ärlige tjenaren.
Baron C. E. R. var alldeles en Svärmare för de sköna
konsterna, lians journaler visa tillika en kännare af högre
slag. Dessutom sökte han litterata umgängeskretsar och vann
dem med lätthet genom sin utmärkta bildning. Den 11 Juli
1776 var ban på Ferney, der en nära frände till Comte de
Saxe blef väl mottagen. Gubben Voltaire satt med en röd
sammetsmössa neddragen ända till ögonen, hvarvid
anmärktes, att det lilla som sågs ej var vackert; ban talte om sig
såsom dödens snara rof, yttrade sig om sin gamle vän Comte
de S. och om Gustaf III, om hvilken det hette: Vous avez
un Roi qui est l’ornement de son siecle et qui a fait bien
des cboses en peu de lems. Si je devais encore souhaiter
quelque chose avant que de mourir, ce serait d’avoir le
bonheur de le voir. Il travaille aprez seul a mettre ordres a
vos finances. Comment cela avance il? *) m. m. R. gick så
in i den kyrka som Deo erexit Voltaire MDCCLXI, hvilken
allmänt uppgifves bygd såsom en demonstration mot
Chri-stendoraen, således som ett tempel för den rena deismen.
Men här synes cj så. Inskriften torde snarare ingifvits af
högfärd, som beklagligtvis ock träffas bos Christi bekännare.
Och här synes Voltaire sjelf som en sådan. Baron Ramel
fann, att "der uppå altaret stod en bild af Frälsaren i
Le-bensgrösse af bronz vid ett crucifix. Kyrkans patrons bild
var flyttad till. en vrå vid dörren." Det ser nästan ut som
om också Voltaire på ålderdomen varit mindre otrogen än
alla hans anhängare, hvilket nog hade sin grund deri att
han hade mera snille än de, hvarigenom ban lättare kunde
inse sitt otrosystems ihålighet. General Sköldebrand nämde
att Voltaire sagt, om minnet ej sviker, Generalens far, att
de piöse Christne dock voro lyckligare än de, som ej
kunde tro på Christus. Ty om Christendomen ej var sann,
kunde dock ingen fara vara af att hafva trott på dess
stiftare, om ett efterlif fanns (än mindre om det icke fauns);
*) Baron G. Wrangel synes ha varit liär på sina irresor, förrän
lian 1775 återkom med de stora finans-idéerna, han delade med sin
Konung och som uppenbarade sig i — kronobränneri-väsendet.
Detta var således ämnet för Voltaire! beundran!? Men fransk liberalism
oeli franska monopolier omfamna hvarandra än i dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
