Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rappe, Christopher Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rapp*, Christopher Johan. 55
Carl, soin begge blefvo Friherrar 1771, introducerade 1776
(JVi 287). Af dessa var den äldre den märkvärdigaste inom
ätten.
Chr. J. Rappe var född d. IS Jan. 1719, blef, efter
idkade studier, 1759 Auscultant i Götha Hofrätt, Vice
Häradshöfding 1745, E. O. Assessor i Aho Hofrätt 1747,
Ordin. 1748. Höll Lagmansting i södra Finne Lagsaga 1749.
Hofrätts-Råd 1736. R. N. Ö. 1767. Landshöfding i Aho
och Björneborgs län 1769. C. N. O. 177Ö. Död barnlös i
Åbo d. 20 Sept. 1776. Begrofs d. 22 Sept., "vid hvilket
tillfälle — heter det — Aho Stads Borgerskap ådagalade
den högaktning hela Länet är denna Höfdings minne
skyldig." Gift med Eva Catharina Linnerhielm, dotter af
Biskop J. Linnerius i Lund.
Vid underrättelsen om hans död skref Baron G.
Ehrensvärd i sin journal: "Bar. Chr. R. hade genom heder, genom
allvar och flit långsamt hunnit till sitt sista embete, alltid
med aktning bestridt sina pligter, alltid saknats der han
tjent. Var en af Hattpartiets ifrigaste hufvudmän. Hans nit
var så stort, att det ofta förbyttc sig i bat och hämnd och
inledde honom sjelf i bekymmersamma företaganden. Men
aldrig kan ban beskyllas för egennylfa eller låga afsigter. Vid
1736 års riksdag var ban en af hofvets störste motståndare.
Han anses för upphofsman till det tjentebetänkande, som
sedan i 16 år lade grunden till den oreda, den
tjenstfiken-bet, som bortskämt hela generationens tänkesätt och
uppfostran. Detta arbetes skadliga verkan kan ingen neka, som
med någon uppmärksamhet anser de allmänna händelserna,
men det var ett nödvändigt ondt den tidea det utgafs. Ett
tilltagset och icke älskadt hof egde i ett fattigt land genom
de förra tjenslelagarne tusen utvägar att skaffa sig anhang
och med detta omsider verka mot regeringssättets princip,
som man ville och skulle försvara. Enväldige sjelfve,
fruktade Ständerne envälde. Rappe erkände sedan sjelf sitt
misstag. Vid 1769 års riksdag var ban hofvet, som förenat sig
ined hattpartiet, alldeles tillgifven. Lät nu bruka sig att
skrifva den stränga remarque, som fällde d. v.
Rådkammaren, den allvarsammaste piece, som någonsin under dessa
tider blifvit skrifven. Rådet blef afsatt och var det ej hans
skuld, att ej mera straff följde. När det slagna partiet åter
uppkom, undgick icke R. dess hämnd. Han var då blifven
Landshöfding och skulle afsättas. Denna förföljelse verkade
på hans sinne. Efter revolutionen 1772 var Chr. R. -—•
Frihetstalaren från 1736 — den som på riddarhuset först pri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
