Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ribbing, Pehr.
89
valet. Ilao förklarade då, att ban ej fann någon dertill
"oförskräcktare och fintligare", än Lagman Fehman, till
hvilket förslag lemnades nådigt bifall. Han begärte ock
prester och borgare till ledamöter i Commissionen,
föreslående Professorerne Molin och Jac. Benzelius, Rådman
Leyel och Borgmäst. Hylthén. Grefve Horn anmärkte att ej
prester plägat sättas i dylika commissioner; men då R.
påminte, att de sutto i Stora Commissionen (i Carl XI:s tid),
biföll Drottningen. Ribbing föreslog ock alt dit insätta ett
par officerare *). En prest valdes som skulle omvända den
till döden bestämde fången, hvilken mindre välvilligt
emottogs så länge han blott kunde upplysa, att Görtz erkände
synder som christen, men ej brott som Minister. R. dref
på hastig dom, helst — det skälet upprepades ofta — om
Czaren finge spörja denna procedure, ban kunde bli svårare
mot våra fångar. Brottet, som synes ansedt bäst bevist,
var att Görtz hade skrifvit till K. Carl, att Svenskarne ej
hade nog patriotisk ifver, utan läto penningar ligga på
kistbotten, då Konungen behöfde dem. Då andra frågade om
der kunde upptäckas oredlighet i förvaltningen, yttrades
hopp att dylikt nog skulle kunua styrkas, men ansågs
farligt, att fördröja domen genom att vidröra den sidan af
saken. Efter Görtz’s död kunde den företagas. Dock var
ej B. den argaste bland dem som sammangaddat sig till det
politiska mordet. General-Major Cronstedt, som väl hellre
satt och dömde G-, än såg honom bland domare, som
ran-sakade hvarföre C. den II Dec. 1718 i Strömstad fick af
den sköflade krigskassan 4000 dlr s:mt då andra
General-Majorer fingo blott 800 dlr s. m. hvardera (De la Gardieska
Arch. IX. 134), hade vida mera ifver att få Görtz ur
lifvet, dikterande än mera ordaslauimcr för att ge mordet
form af en dom; liksom Hylthén, af hvilken Görtz såsom
minister kräft räkenskap för fattigkassors förvaltning, och
Kammar-Rådet Danckwardt, hvilken samme minister lär
anmält hos sin Konung för något einbetsfel och som sjelf lär
berömt sig af att hafva varit den , som ledde Commissionen
från blödighet till den blodiga slutdomen (De la Gard. Arch.
XVII. 11 f.). R. synes verkligen ha handlat mera af
politiska principer, än personliga passioner. Gemensamt
influerades dock de politiskt och de personligt fanatiserade af Hes-
*) Domstolen, om den så skutte kallas, synes egentligen tillsatt
af R. Dömen undcrskrefs af Q adelsmän, 2 prestman och 3 borgare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
