Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ribbing, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
r i b b i k g , Fredrik.
af Ehrensvärd d. 5 Aug. 1776 då han ankommit till
Konungen från Finland, der han deltagit i en riddaresyn: "R.
visade nu den besynnerligaste contenanee, en dylik person kan
visa. Han hade ej haft tillfälle vara vid Hofvet, sedan han
i "Gylleosvahnska saken" röstade mot Konungen, då
kämpande för en gammal parti-medbroder, som trotsat ett Landsh.
Gyldenstolpes lagliga upphäfvande af Öfverste Gyllensvahns
olagliga resolution, att nemligen med armerad hand taga
rekryter, som ej enligt lag uttjent sin tid hos husbonden och
föra dem från Helsingland till Carlskrona). "R. var
missnöjd för det han då ej lyckats öfverrösta Konungen, men
ändå flat för sitt eget uppförande och de billiga reprocher,
han af Konungen förtjent, liksom det anseende (för öfver
partivänskap höjd rättskänsla), han förlorat hos vänner och
publiken. Han ville ställa sig in hos Konungen, berömde
bans författningar, med hvilka han var missnöjd i själ och
hjerta, prisade fästningarne, som han ej kände och flottan,
som han ej förstod att bedömma, försvarsanstalterna, som
likväl voro tvertemot dess egna principer, och personerna,
Konungen der nyttjade, hvilka voro hans ovänner. Han
ville härmed bana sig vägen till General-Gouvernementet i
Pommern. En så förunderlig sammansättning, som Ribbings
charakter, kan blott uppstå i ett hof och under de
regeringssätten, der nu gällt."
R. var dock som partiman mer ursäktlig i nämde cause
celebre, än Beckfriis, Hatten, som trädde upp för sin gamla
antagonist, "endast för att chagrinera hofvet"; denne skref
både för sig sjelf och Ribbing, som var mindre stark i stil
än mun; kanske till och med ursäktligare än Hermanson,
"som gjorde sig sjuk", och säkerligen mer än Wallvik, som
först var mot Gyllensvahn, men sedan ansågs så säkert
mutad för att ändra mening, att Konungen kunde tvert tysta
honom genom anspelning derpå, då han "flat och tyst satte
sig ned." Öfver Ribbings motiver ansåg Ehrensvärd sig ej
kunna dömma.
R. var länge Dircctenr i Trollhätte Slussverk jemte
Riksrådet Hjärne m. fl., tills K. Gustaf 1779 upplöste
samma Direction, lemnande öfverinseendet åt Landsh. Törne i
Venersborg, som förut var ledamot, hvarvid dock D.
Thunberg qvarleipnades honom till biträde. Upplösningen var C.
F. Scheffers .verk. Äfven gamla Hattar nekade ej R. att i
nämde ärende ha ådagalaggt godt uppsåt och redligt nit,
om han ock genom bristande erfarenhet och kunskap kunnat
lemna Scheffer anledning alt påpeka fel, som föranledde Ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
