Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ristell, Adolf Fredrik - Robeck, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Rogbkiig, Johan.
vara sömnig, sjuk, äta, springa, narra, skrika, tjuta,
gnaga, kämpe, kamp, slump, mysa m. il."
Med ett ord: Poesien är, enligt R:s definition:
.....en konst att röra oeh förnöja,
Och efter örats lag en lycklig tanke böja;
Att styra snillets flygt med varsamhet och smak,
Och yälja lämpligt språk till hvarje särskild sak.
Skrifter: Ode öfver ett godt Samvete, som vunnit stora priset i
K. Vitt. Akad. 1775; Handl. 3 D. — Merope, Sorgespel af
Voltaire. Öfvers. Sthm 1774. — Zayra, Sorgespel af Voltaire. Öfvs.
Ib. s. å. — Armide, Opera af Quinault. Öfvers. — Den bedragne
Advocaten, Komedi i en Act. Öfvers. Uppförd 1787. — Konung
Gustaf Adolphs Jagt. Komedi, Imitation. — Visit-timman.
Komedi i en Act. Imitation efter Franska pjecen le Cercle. Första
gången uppförd vid K. Dramatiska Theaterns öppnande d. 2 Juni
1787. Ups. 1820. — Marcus Wintmerberg, Komedi i tre Acter,
Imitation. Uppförd 1787. — Åtys, Opera i tre Acter af Quinault
och Marmontel. Öfvers. Sthm 1784. — Krediten, Komedi i en
Act. Uppförd 1787. — Mor Brita och Spöket, Komedi i en Act.
Uppförd 1788. — Iphigenie uti Tauriden. Tragedie-Opera. Sthm
1785. — Electra. Tragedie-Opera. Ib. 1787. — Vitterhets- och
Gransknings-Journal för år 1778. 1, 2 D. Ib.
(Killori Hammarsköld, Svenska Vitterheten. — Atterbom, Tankar om Eritiker.
Atterbom, Sv. Siare och Skalder.) _ v _ fl _
RO BECK, JOHAN.
Föddes 1G72 i Calmar, der fadren, Matthias R., var
en ansedd Just. Borgmästare. Sonen var särdeles qvick och
gjorde suabba framsteg, så väl hemma, som vid Upsala
Universitet, der han vistades ett helt tiotal af år. Under sina
vidsträckta studier gjorde han här äfven bekantskap med
Antonini Betraktelser, ibland hvilka några fästa ett icke
synnerligen högt värde vid detta timliga lifvet och äro
särdeles egnade att uppjaga en inåt sig sjelf vänd grubblares
inelancholi. R:s dystra och otåliga sinnesstämning hemtade
ur dem ny näring. Snart ville ban äfven offentligen predika
sina läror. Han uppsatte några Tbeser, dem han önskade
få i Upsala offentligen försvara; med båda Consistorierna
vägrade bifall.
R. lemnade slutligen Upsala, der så mången omcddelsam
och frän början i sina meditationer vilseförd yngling af stora
anlag sett blomman af sitt väsen täras och förtvina. Han
sökte att komina i någon verksamhet för att bereda sig
omvexling i sitt tunga och enformiga lif, och lyckades äfven
erhålla första collegatet vid Trivialskolan i sin fädernestad.
Alen hans själslidande var redan för djupt grundadt för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
