Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Robeck, Johan - Roberg, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
It o b r. b u , Lars.
121
(K<llar: 1U»« lofvers, mcddelndl »f Pu.cclu» i fSretaltl till ofrMibwftrda |kid.
— St. Mercurius Ftbr., Aug , Dm. I75S.) ’ _ A _ q _
KOBERG, LARS.
Född den 24 Januari 1664 i Stockholm, der fadren,
Daniel It, var Hof-Apothekare, gift med Ingrid 3teinich,
Brukspatronsdotter från Nerike. öfvades ifrån barndomen
under fadrens tillsyn i Pharmacicn, hvarjemte han fick lära
språken och teckningskonsten, för hvilken ban hade mycken
fallenhet. Archiater Du Rietz och flere läkare tillstyrkte
fadren att lata den hoppgifvande ynglingen studera i Upsala,
dit ban ock sändes redan 1678, samt började genast afhöra
de medicinska föreläsningarne. Ar 1685 anträdde ban en
utländsk resa till Tyskland, Frankrike, England och
Holland, der han råkade hryta sitt ben, hvaraf han sedan
haltade. Någon tid derefter reste ban hem (men ej, enligt
Sacklén I. 485, för att ärfva sin bror, hvilken ej dog förr
än 1710). Reste åter till Holland kort derefter och blef
1689 Med. Doctor 1 Leyden. Undervisade efter hemkomsten
i Stockholm*) ungdomen i Anatomien, samt höll der äfven
cn och annan föreläsning för allmänheten. Blef 1696
Assessor i Collegium Medicum, samt följande året Med. Pract.
Professor i Upsala.
Genast efter tillträdet valdes han af Consistorium till
Orator vid Kon. Carl XI:s begrafning. Genom bans nitiska
ihärdighet lades, under hans tjenstetid, grund till
inrättandet af ett Akademiskt sjukhus, som af Archiater Rosenstein
fullbordades. Likaså vann hans nitälskan att kunna
promovera Medic. Doctorer i Upsala sitt mål 1758, hvarförutan
ban enskildt uppmuntrade många ynglingar att studera
medicinen, helst de numera icke behöfde resa utrikes för att
vinna Doctorskatten. Erhöll på begäran tjenstfribet 1740.
*) Troligen uti Durictz’ läroanstalt. Denne Fransinan,
uppfostrad oeli promoverad vid universitetet i Salamanca, blef på
1640-talet Lifmedicus hos Drottning Christina efter att förut hafva haft
samma befattning hos den minderårige Ludvig XIV. Han qvarblcf i
Sverige till sin död, och blef slutligen Collegii Medici förste Præses.
Han synes hafva varit en man med talanger och bildning, men
måhända ej fri från charlataneri. Straxt efter sin ankomst till Sverige
erbjöd ban sig att i Stockholm uti medicinen informera de studenter,
som till honom kunde sändas ifrån Upsala. Skytte gaf i anledning
deraf befallning till Akademiska Consistorium att till Stockholm
af-sända lärjungar åt Durietx, och sex studenter begåfvo sig derpå åstad
till Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
