- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 12. Raab-Rudberg /
137

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roos till Ervalla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roos.

137

b. Rosengren och

6. Rosenhane: — alla sannolikt af samma ursprung,
fastän tidigt skilda. Som förf. häraf också tagit miste och
kanske missledt andra, har han ansett sig skyldig denna
utredning, som är frukten af ej litet arbete.

Den äldsta af dessa ätter i slägten med ros eller rosor
i skölden, är Roos till Ei-valla, som derföre först må utredas.

Ervalla är ett bruk och säteri i Vestmanland nära Dylta
svafvelbruk vid allmänna vägen mellan Lia och Dylta
gäst-gifvaregårdar, 2 mil norr om Örebro. Man anser bruket ha
varit till i Medeltiden. Till Ervalla skref sig redan Jon
Hafthorsson vid 1340 och till Ervalla skref sig ännu Grefve
C. G. Bjelke 1754. Man känner egarne af detta gods under
dessa 400 åren. Slägten Boos till Ervalla är till ursprunget
Norsk. Den nämnde Jon till E. var son af en Norsk
Riks-Baron och en dotter af K. Håkan V, den siste manlige
ättling af de gamla Upsala-konungarna och Harald Hårfagers
ätt i Norge. Riksbaronens eget fäderne känner man blott
till dess farfars far hvar Röde. Den meniugen att slika
namn af färgor voro öknamn för kroppslyten eller dylikt,
måste väl med den kännedom, man nu har om den äldre
he-raldiken, öfvergifvas. Slägtens färg har varit den röda och
det teckcnskrefs med en ros eller ett hjerta, detta
sednare till desto större säkerhet stundom föreställdt
brinnande. Jon 11. s. till Ervalla var g. m. Catharina
Knuts-dotter, dotter af Knut Algotsson (äfven kallad Knut
Alfsson) till Hammarö, som var g. m. Märta, S. Brigittas
dotter, Seved Rihbings enka, enligt Script. rer. Sv. I. i. 124;
men enligt Handl. rör. Skand. Hist. XII, företalet, var Jon
Hafthorsson g. m. Brita Knutsdotter, som förde ett lejon,
dotter af Svenska Marsken Knut Brynjolfsson, som var
Riddare 1332. Man får väl således antaga tvenne giften.
Catharina var den sista makan, syster med Ingegerd
Knutsdotter, den första Abbedissan i Vadstena. Begge dessa Fruar
voro af samma slägt och denna var sannolikt af samma anor,
som den Norska Rödeslägten. "Algotssönerne", blodiga i
åminnelse, synas ha upptagit ett lejon till ättemärke, som i
denna tid liksom sednare gyllenhjelm skulle utmärka kunglig
härledning, för att påminna om att Algot Sigtrygsson, en
af Vestgöta lagmännen i denna ärftliga Lagmans slägt, var
g. m. K. Magnus Erlingssons enka. Det är bekant, att
redan Magnus Erlingssons morfarsfar Magnus Barfot ansåg sig
behöfva utmärka sin kunglighet, genom att föra ett lejon
på skölden, ett på bröstet ocb ett på ryggen af sin »ilkes-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/12/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free