Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Roos till Ervalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Roos.
sa jemt upprepa "en dansk benämnd Jösse Eriksson", ....
"Jösse Dansk" o. d. om det varit en svensk man. Enligt
upplysning af O. Hyltén-Cavallius, kallas ban Jösse Jwte i
ett i RiksArcb. förvaradt bref af 1420, dat. Hopparberget
S:t Symone dagb. Stiernmans uppgift (Höfd.M. I: 179) att
hari var gift andra gången med en Cath. Stensdotter är
uppenbart misstag. Brigitta Ulfsdotter, hans husfru 1415, ger
som hans enka för sin egen och sin älskelige husbondes Jonas
Erikssons själ flera sina i Östergöthland liggande arfvegårdar
till Vadstena, dit hon och hennes man redan 1428 gifvit
gårdar. (Jahn L. c. 482). Hvitf. kallar Jösse Eriksson: "til
Asdale", ett namn, som förekommer i två urkunder i
Bilagor till Hadorphs upplaga af RimChrön. p. 98, 100, der
Jönis Erichsson aff Aaasdele nämnes den åttonde bland
Väpnare i K. Eriks och Sv. Rådets forlikningsbref 1435 och Jönis
Erikssons sist bland D. R.R. i Kalmar dagtingan S:t
Ægidii-dag 1436 (d. 1 Sept.). Jösse Eriksson fogden mördas väl <
enligt grafstenen b. Annæ-dag (d. 26 Jul.), men enligt Diar.
Vadsten. die concept. Annae (d. 8 Dec. eller enligt andra d.
9 Dec.); men då i Upsala S:t Annæ-dag var d. 9 Dec., är
troligast att grafsten och Diarium draga öfverens, blott att
grafstensinscriptionen är gjord af en som följt Upsala
kalendern. Märkligt är att dä Jöns Eriksson till Asdal på
Jutland ej nämnes efter 1436, en Nils Eriksson blir egare af
Asdal 1437 och denne Nils Eriksson (Baner) var gift med
en Johanna Eriksdotter Sappi eller Sapi*) (Soop), en stolt
Amazon, om hvilken Soph. Brahes Slägtbok (p. 553 och 793)
uppger, att hon satt i Kungens Råd och förde 24 Svenner
med sig. Hennes mödernevapen var ett panterdjur, som hon
ock förde; men fädernevapnet lär varit detsamma som Petrus
Soop förde på Jutland 1343. Och denne förde en bjelke
öfver skölden med en ranka (ornatus damascenus?) uti. Och
just sådant är Jösse Erikssons, fogdens i Vesterås, vapen
på grafstenen och i ett på Löberöd förvaradt sigill **).
Löfverket på en pelare i Vestervigs kyrka i Jutland, aftaget i
*) "Og hand fick Asdal med hende." Soph. Brahes Slägtbok
på Lunds Bibi. I den äldre Slägtebokcn heter hon Johanne Sopi.
H. c) fol. n. 91 på Lunds Bibi. p. 112.
**) Sigillet är aftaget å Planclien till XVI D. i De la Gard.
Arch. Man ser en bjelke öfver skölden och deri (med
förstoringsglas) ett afvigt liggande S. På hjelmen två vesselhorn med ringar
midtpå, uppskjutande från djursöron, ett kors emellan. Omkring
läsas: S. Jusse Erikson. Det är från 1431, der han i ett bref
nämnes näst Biskopen i Vesterås, men kallas ej fogde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
