- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 12. Raab-Rudberg /
150

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Roos, Brita Jönsdotter - Roos till Hjelmsäter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Roos.

Axels arfvingar Lewenhaupterne iinnn kunna lösa panten, inn
jurister afgöra.

Helt nyligen fylldes ett sekel, sedan en af I!. Håkans
ätt kallades för Kung och förlorade hufvudet. Det var
sonsonsson, sonsonen af den Grefve Axel, son» på K. Håkans
gård Huseby pantförskref de gamla arfvegårdarne, eller
Grefve Charles Emil Lewenhaupt, hvilken vid 1758 års
riksdag ^påstås ha blifvit kallad "K. Carl XIII" och vid 1745
års riksdag lade sitt hufvud på stupstocken. Det der
konunganamnet var likväl sannolikast ett elakt Lån, utan att
vara rättfärdigadt af en så hufvudlös äregirighet, om också
det hvarken var brist på äregirighet eller hufvudlöshet hos
mannen. Och om anklagelsen för en dylik speculation hos
rikets andra Grefve hade någon grund i stolla yttranden,
torde dessa snarast fått näring af kusinskapet med Prins
Moritz af Sachsen. Till slägtskapen med Norges gamla
Kungar sträckte sig säkerligen ej minnet nu inom slägten, ehurn
det kunnat uppfriskas genom Grefve Axel Lejonhufvuds kända
befattning med de Norska godsen. Efter 1745 ha
Kunga-dottren Agnes ättlingar varit strängt "konungske", utan allt
begär att "ryckas med sin Kung om spiran."

Skrifter: Fru Brita Jönsdotters bref ses i De )a Gard. Arck. IV D.
p. 24—29. Hennes (möjl. hennes skrifvares) bandteckning ses å
planchen tilt nämnde del n. 3. Manuscriptsaml. på Löberöd och
Lunds Bibliotheker.

(Källor: De la Gärd Arch. IV, V och XVI D. — Saml. till det Norske Folks
Spr. o. Hist. — Bidrag till en Svensk Heraldik af —n Handskr. — Jahns
Uni-onskrigenes hist. — Nye Danske Magasin m. m. — E O. Lindblads och I.ocl.
Carlmarks genealogiske Tabb. — Dalin: S. B. H. III: 246. 366. IV: 31» )

—N.

ROOS till Hjelmsäter.

1. Ätten.

Att ätten Roos till Hjelmsäter är af samma
Hafthors-sonska slägt, som ätten Roos till Ervalla, eger man rätt
sluta af det gemensamma ättemärket. Men hvar de
sammanfalla är obekant. Det tidsniomentet ligger bortom 1450,
enl. v. Stiernman, da en Knut Brynielsson inkom från Nor^e,
som var g. m. Margareta, dotter af Bonde Pedersson (tre
stjernor på en bjelke). Redan 1560—69 förde en Guttorm
Eriksson samma vapen som Jon Hafthorsson (D. Adl. Lex.
T. I. tab. XXV. n. 80. p. 140. Sartorii D. Hanse 2: 674).
Ofvannämnde^Knut Brynielssons son Knut Euulsson Roos till
Hjelmsäter hade sonen Gustaf Knutsson g. m. 1) Brila Rib-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:29:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/12/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free