Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre Rosor, Grefve Gustaf af - Roos, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Root, Petrus.
167
när och hvar han slutat sin bana; men om den gäld, han
efterlemnat, brefvexlade ännu Brita Jonsdotter till Ervalla
1570—80.
Grefve G. var gift med 1) Ingeborg, Canzler Christopher
Anderssons och nämnde Fru Bru Britas dotter, som dog
1558; 2) Cecilia Stenbock, en syster till Drottn. Catharina
Stenbock. I första giftet hade han sonen Johan, Grefve till
Bogesund, Rector illustris vid Akademien i Rostock 1570,
Ståthållare öfver Vestmanland och Dalarne 1581. Afhände
sig sjelf lifvet i Stockholm s. å. Systern Sigrid blef g. m.
Frih. Gahr. Bengtsson Oxenstjerna, således stammoder för
Grefvar Oxenstjerna till Korsholm och Wasa. Med Cecilia
Stenbock hade Grefve Gustaf sonen Sten, Grefve till
Bogesund, 1588 g. m. Brita Bjelke, Drottn. Gunillas syster.
Efter lädrens Sten Gustafssons son 1590 föddes 1591 Johan
Stensson, Grefve till Bogesund och Haga, g. m. Gunilla
Nilsdotter Gyllenstjerna, men utan barn. Johan Grefve af
Tre Rosor slöt denna i sekler blomstrande ätt vid sin död
1024, då hans vapen lades med honom i grafven.
(Källor: Genealogiska ocli Heraldiska Anteckningar om Sveriges äldsta adel. Af
E. P. Lindblad ocli J Carlmark. Msct. — Handl. rör. Skand Hiat. XIII-XIX D.
— Linköp. Bibi. Handl — Tegels K. Gustaf I:a Hist. - De la Gard. Arcli. I—V D.
— X Sv Bibi IB p «0. — DAlbedyhlls Dissert. de gente Rossnhsniana. —
Saml. till Norske Folks Hist. og Sprog ) _jj
ROOS, PETRUS.
Född i Rödinge Prestgård, Färis Härad, Malmöhus Län
1740 d. II Maj. Fadr. ContractsProsten och Kyrkoherden
derstädes Andreas Roos och modren Christina 1’ilenia.
Sedan han haft undervisning i föräldrarnes hus, försändes ban
vid 13 års ålder till Linköpings skola och intogs sedermera
på dervarande Gymnasium. Han vistades i sin svågers Lector
Walboms hus och fortsatte elementar-studicrna såväl under
denne lärares, som sin morbroders Domprostens sedermera
Riskopen Doct. Pelr. Filenii inseende. Han lemnade
Gymnasium så underbyggd, att ban vid sitt afsked i ett latinskt
Tal de laudibns Scaniæ å dervarande lärosal böd sina lärare
ett tacksamt farväl. Iuskrefs 1758 ibland de studerandes
antal i Lund. Vid Akademien hade Classiska Litteraturen
för houom stort värde. Han sysselsatte sig icke sällan med
tidens Vitterhet. Gerna läste ban v. Dalins och Fru
Nor-denflychts poetiska arbeten, ocb dessa hade sä fästat sig i
hans minne, att han ofta roade sina vänner ined upprepande
af längre stycken af dessa poemer. Sjelf hade han ock an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
