Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosen, Gustaf Fredrik von, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Rosek, Gustaf Fredrik von.
Tegskiften, samt funnit ostridigt vara, att theruti ligger
betydligaste hindret för ett rätt beskaffadt Jordbruk och att
således både allmän och enskild båtnad bjuder, att cgorne i
sådane byelag blefvo hemmanen emellan så fördelade, att
hvarje Jordbrukare finge sin afskilda lott så uti in- som
ut-ägor, hvilka han framgent ägde sköta och vårda såsom sin
och hemmanets vissa tillhörighet; och tbå Byelagen äro store
samt Markerne vidslräckte och långt från Bolstäderne
belägne, har K. Maj:t ansett ändamålet af delningen, nemligen
Jordens r^lta odling och häfd, ändock ej fullkomligare kunna
vinnas, om icke, sedan hvarje hemman fått sin enskilda lott,
utflyttning från Byelaget äfven sker, så att ägorne omgifva
Bohlstaden och hrmmansbrukaren sättes i stånd, att therå
hafva t hen nödiga dageliga vård ocb tillsyn.".... Ilär var
grunden till den största reform. Nu blef v. R:s
emhets-mannauppgifl, alt ge Macleans "prætereaque" den
fullständigaste tillämpning inom Malmöhus län. Hvilken kan beräkna
buru många flera tusen tunnor säd Skåne nu hvarje år
frambringar, än som skulle kunnat ske, den reformen förutan?
Hvem kan uppskatta de moraliska fördelarne af byarnes
söndersprängning? En by egde de flesta ölägenheter af en stad,
utan någon af stadens större fördelar. Den brann i massa
ocb cn hel socken, som byn torde utgjort, stod husvill,
utfattig. Då ett utbrutet hemman brinner, bygges det upp af
de öfriga, som den gången ej härjades: alla andra
synpunkter att förbigå. Vid ofvannämnde tillfället uppmanades till
ägoutbrytningar och enskiften. 1799 d. 10 April kunde v.
K. meddela ett vigtigt steg för alt upphäfva sainhälligbeten,
och att hvar egare kunde få sina egor i ett skifte laggda —
detta "som hufvudsakligast bidrog till ett rättskaffens
jordbruk" — och detta var en ny stängsel-anordning, som han
bos K. Maj:t förordat och fått utfärdad. Vid Riksdagen 1800
hade Skånska allmogens riksdagsmän inga klander att andraga
öfver enskiftesverket; de blott begärde, alt oförmedlingen
målle, "såsom den mest billiga och säkra grund", följas vid
skogs- och ulmarksdelningen; men att med oförmedlingen
måtte förstås hemmantalen i 1671 års jordebok; hvilket K.
Mnj:t stadfäste, dock alt hvad dittills skett blef orubbad t.
1805 afbalps en svårighet för utbrytningen, som låg i s. k.
vederlagsbrist, utan förlust för krouan. S. år d. 20, 21, 25
och 24 Maj valdes i bela länet af Sockeufulhr.äktige inom
hvarje härad Gode Män, som egde tillkallas vid egors
fördelande i enskiften och utflyttningar fråu Byelag, då man
fann att saken vunnit många kände nilälskare. Grefve Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
