Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosen, Axel Pontus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Rosen, Axel Pontus, von.
ej allenast af de Engelska krigsskeppen icke ofredad, utan
tvertom skyddad mot Sveriges nya så kallade vänner.
Öfver Sverige drefs sålunda en högst betydlig
varu-rörelse mellan länder vid Östersjön samt dem vid Nordsjön,
Atlantiska och Indiska hafven. Hufvudplatsen för denna
tran-sitobandel var Götheborg. Det ålåg R. att befrämja
densamma, men tillika att vaka öfver ett oklanderligt
iakttagande af de författningar, som continentens våldsmakt bade
aftvungit Svenska styrelsen. Han utförde det svåra och
af-rentyrligaste varfvet med lifligaste nit för det förra af dessa
åligganden och, i afseende på det sednare, med sådau
klokhet, att någon afvikelse från författningarne icke kunde mer
än lösligen angifvas, men ej, mot skeppshandlingar och
andra giltiga bevis, styrkas af Franska uppenbara och hemliga
agenter på stället samt af Napoleons öfvermodige Minister i
Stockholm Baron Alquier.
Man hoppades, att, sedan Svenska folket kallat till sin
thronföljd och Sveriges Konung till sin son upptagit en
ibland Napoleons ärorikaste vapenbröder, skulle detta Rikes
sjelfständighet ej mera af Allberrskaren kränkas. Men knappt
hade Sveriges Thronföljare dit ankommit och emottagit dess
Ständers hyllning, innan en kurir från Napoleon bragte till
Alquier befallning att förelägga den åldrige och sjuke Carl
XIII valet emellan nytt krig med Frankrike och dess
bundsförvandter, eller en krigsförklaring mot England,
confiska-tion af all Engelsk i Sverige befintlig egendom samt förbud
mot colonialvarors utförsel derifrån till coutinenten.
Förolämpningen stegrades genom anfordran af bestämdt svar inom
fem dagar. Under Statsråds-öfverläggningen om detta svar
— uti hvilken Thronföljare!) ej ansåg sig böra taga del —
lärer väl en röst hafva afstyrkt den ifrågavarande
krigsförklaringen, så länge Ryske Kejsaren ej bekräftat det hot,
hvarmed den äfven i Dess namn yrkades; mon af skäl, hvilka
Konungen godkände, beslöts densamma, äfvensom de öfriga
hårda fordringarna medgåfvos. Till R. hade, så snart
Franska Kejsarens påståenden blefvo kände, en kurir med
underrättelser derom afgått; och en lycklig händelse erböd honom
tillfälle att afböja de fiendtligheter från Engelska flottan,
hvarmed man borde befara att den oskäliga
krigsförklaringen, när den blefve beslutad och kungjord, genast skulle
hesvaras. I Götheborg befann sig då, under diktadt namn, en
till Tyskland i något hemligt värf resande Engelsman, som
stod i nära förbindelser med Brittiska Ministere!), särdeles
med Lörd Wellesley. och som äfven äsrde hos Engelska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
