Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosen, Johan - Rosenadler, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosenadlbr, Johan. 205
I medio af Augusti 1775 insjuknade R. och fick en
rötfeber med förstoppning, som af inga läkemedel kunde
öfvervinnas. Han led sina plågor med undransvärdt tålamod och
afled d. 6 Sept. s. å.
Var gift med Anna Hammar, Prostdotter från Warberg.
Hade med henne tre barn: ylnna Maria, född 1767, g. m.
Majoren C. J. Hjerta; Gustaf, född 1772, Phil. Mag. och
Elotfu. Docens i Upsala, dog som Theol. Doctor och Prost
i Åby 1853. Var en lärd och vitter man, som äfven
verksamt hade deltagit i det bekanta Vitterhets-samfundets
förhandlingar i Upsala 1791—95, såsom synes af samfundets
protocoller och handlingar, hvilka finnas i Flemingska
ma-nuscriptsamlingen på Upsala Bibliothek. Utgaf äfven i
Upsala "Fragmenter af utländsk litteratur" I79ö. (Sonen Johan
M. har utgifvit åtskilliga, mest humoristiska, skrifter,
äfvensom musikaliska arbeten, och redigerar för närvarande
tidningen Helios); Carl Eberhard, f. 1794, blef blott en
månad gammal.
Skrifter: Se ofvan.
(Källor: Samlaren, andra delen, sid. 193. — Hanuiaraköld, Srcnskn Vittcrheten.
— Götheborg* StiftsTidning 179? N.o 1«, 17.) —A—Ö —
ROSENADLER, JOHAN.
Föddes 1604 i Upsala, der fadren, Erik Hansson
An-qertnan, var borgare. Modren bette Maria Folkør. Jemte
vetenskaperne studerade ban tidigt flere europeiska språk
och var äfven känd för cn utmärkt färdighet i fäktning och
voltige. Vid mognare år aflade han med beröm de
akademiska lärdomsprofven och gjorde utrikes resor, under hvilka
ban också studerade fortificationen. Efter återkomsten till
fäderneslandet antogs han 1696 till Philosophiae Adjunct i
Upsala. Han var den förste infödde Svensk, som blef
Professor Skylteanus i Upsala, hvilket skedde på Philosophiska
Facultetens och Consistorii Academici enhälliga förord.
Utnämndes till Censor Lihrorum 1716. Adlades 1719, då han
aflade sitt förra namn, Upmark, som redan lyst inom
vetenskapen och vältaligheten. Erhöll 1722 CancelliRåds titel
roed säte orh stämma i CancelliCollegiiim uti allt, som rörde
Censnrs-embetet. Tog afsked 1757 och erhöll s. år
Stats-Secreterare charakter. Dog 1745 i Stockholm.
B. var en stor orator och känd för grundlig lärdom.
Han præsiderade för en mängd disputationer och höll vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
