Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Rosbmiane.
1327, hade en trolofvad, en Karin Knutsdotter Boos af
Hjelmsäter, hvilken 1523 födde en son. Penne Göran
Johansson till Torp och Haneberg antog, då han adlades eller,
som det heter, legitimerades af Konungen 1537, en hvit
mot höger vänd bane, slående på en gren med ena foten
och med andra klon hållande i en ur grenen uppskjutande
qvist med en fembladig röd ros i blått falt.
Man ser, att vapnen ännu i sextonde seklet vorxi
bomärken, symboliskt skrifna namn på bo-staden eller
egendomen, lika så väl som ätte-märken. Herren till
Haneberg fick en bane, och ättlingen af Tre Rosors- och
Roos-slägten fick en ros; likasom herren af Grensholm,
Jakob Thuresson, fick en gren med en ros, utmärkande
samma härstamning hvad fädernet angår. I sjuttonde seklet
togo ätterna namn af den symboliska sköldskriften. Då
uppstodo namnen Rosenhane och Rosengren. Ända till år
1626 skrefvo sig de fleste af inhemsk svensk adel endast
till sina gods. Få Svenska, så väl adliga som ofrälse,
slägter nyttjade då tillnamn, hvilka Gustaf Adolf i
Riddarhusordningen af nyssnämnde år påböd alt alla af adel skulle
antaga, helst af deras vapen. Den vid Bankens inrättande
1668 utkomna författning, hvari förböds, att ingen, som
ej hade tillnamn, fick hafva räkning med Banken, gaf
anledning, att äfven de ofrälse allmänt började nyttja sådana.
Så väl namnet Bosenhane, som det vapen denna ätt
förde, antogos således sannolikt för att både utmärka dess
ursprung och tillika särskilja den genom ett tillägg,
hemtadt af godset Haneberg. Johan Schroderus, sedermera
RiksRådet Skytte, har ock till den sistnämndes son
dedicerat sin i Wittembrrg 1398 utgifna dissertation "de artis
mechanicæ præstantia" under namnet "Nobilis Suceus
Johannes Hane"
Ätten introducerades 1625 på Riddarhuset och erhöll
då M 2 i Svenclassen, hvarifrån den 1650 uppflyttades i
Riddare- och 1654 i Friherre-afdelningen af första classen.
Egentliga stamfadern för ätten var således den
ofvannämnde Göran Johansson, gift med Märta Nilsdotter Bölja.
Han förseglade med adeln 1560 Sveriges Rikes Ständers
Beslut och Förskrifning om trohet emot H. K. Maj:t och
Hertig Erik &c. efter Vesterås 1544 års upprättade
arfföre-ning och om H. K. Mnj:ts Testamente, äfvensom 1561
Ständernas beviljande till Engelska giftermålet och förpligtelse
på handskap och troskap. Han var, liksom fadren, Ståt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
