Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosenhane, Johan (Johansson) - Rosenhane, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosein ii ane, Johan (Johansson). 227
ROSENHANE, JOHAN (JOHANSSON).
Den föreslåendes broder, tillsammans med hvilken lian
studerade i Upsala (se föregående biographi). Föddes på
Torp d. 11 Fehr. 1G11. Èfler fullbordade
elementarstudier gjorde ban en utländsk resa, hvarefter ban 1056 blef
Prins Carl Gustafs Hofmästare och följde honom pä dess
resor genom Tyskland, Holland, Frankrike _ och England.
Derefter blef ban 1(545 vice Landshöfding i Ostergöthland,
1643 Underståthållare på Stockholms slolt, 1646
Landshöfding öfver Wiborgs och 1655 öfver Östergöthlands län.
Utnämndes 1654 till Friherre och 1658 till RiksRäd, då
ban tillika blef Hofrättsråd. Dog 1661 och begrofs i
Nicolai kyrka uti Nyköping. ,
Gift 1644 med lirita Ribbing, dotter af RiksR.
Lennart Persson R. till Mäsebo och Märeta Philipsdotter Bonde
till Säckestad. Deras barn Roderik, V Uman^ Carl, Adam
och Brita dogo unge. Det yngsta, Leonard, dog under
resa i Frankrike 1676 vid nitton ärs ålder.
Skrift: Diarier 1CS8—IG61. Fürvaras i Riksarcliivet.
("Källor: Brask-* Likpredikan — Loenboms anekdoter. — Stiernmans Matrikel
och HofdingaMinne. — Wieselgren, Sveriges Sköna Litteratur)
— A — (> —
ROSENHANE, GUSTAF.
De fÖreståendes yngste broder. Föddes på Torp d. 19
Maj 1610. Erhöll en ganska grundlig bildning, under den
berömde Orientalisten Ludolphs handledning, vid Strengnäs
Gymnasium, Upsala Universitet och under utländska resor.
Derefter trädde han i rikets tjenst och upphöjdes 1654 i
Friherrligt stånd. President i Dorpls Hofrätt 1661.
R. var för sin tid en författare af mycken utmärkelse.
Han är den förste i Sverige, som börjat skrifva Sonne| ter.
Hundrade sädana utgafs i cl t arbete, som besjunger hans
kärlek till ett fruntimmer, som han kullar Venerid. Att
denna qvinna, likasom Petrarcas Laura, måtte hafva varit
en annans maka, kan man sluta af 74:e och 76:e Sonnetten.
Såsom skuld uppträdde ban under pseudonymen Skog ek iär
Bergbo. Hans första offentliggjorda arbete var "Svenska
Språkets klagemål", affattadt i en omvexlande sju- och
sex-slufvig jamhisk versart, soin isynnerhet användes af de
Danska poeterna på 1600-!alet. I sonnetten följde ban mest
Ronsard och Petrarca, hvilka han ställer vid sidan af hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
