Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosén von Rosenstein, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 hosÉN VON HOSENSTEIK, yih.
Äran att hafva gjort bekantskap med Europas ypperste
läkare blef för R. icke endast föremål för tomt skryt; han
använde denna omständighet framgent till allmän båtnad
genom en fortfarande brefvexling, som upplyste om
vetenskapens framsteg. Men oaktadt bans grundliga insigter,
som gjorde att, hvar han kom, ban emottogs icke såsom en
lärling, utan såsom en lärd, var han nära att återvända till
fäderneslandet utan det yttre tecknet till medicinsk lärdom,
som den tiden måste sökas utrikes, nemligen Doctorshatten,
emedan han, enligt Franzéns uppgift, saknade medel till
dess utlösning. Ur denna förlägenhet bragtes han på ett
oförmärkt och grannlaga sätt af den unge Friherren, hvars
ledsagare han var; och ändtligen i Hardewyk — det sista
af de lärdomssäten, han besökte — blef ban till namnet
hvad han längesedan i sjelfva verket var. Enligt
Schulzenheim bade ban länge förut kunnat vinna denna värdighet,
"om han vid sitt lärda bemödande velat låta störa sig af
ceremoniella uppehåll."
Om våren 1731 återkom R. till Upsala för att
emottaga sin Adjunctssyssla. Ifrån samma tid har man blifvit
Van att räkna uppkomsten af läkarekonstens lysande
tidehvarf i Sverige. R. erhöll genast förordnande att förestå
Rudbecks profession. Denne vetenskapsman, som använde
hela sin öfriga lifstid på det vidt omfattande verket om
språken, såg med glädje sin plats intagen af en man, som full’
komligt tillfredsställde honom öfver sin tjenstledighet.
Äfven den andre tjenstgörande professoren, den förträfflige
Roberg, lemnade ett sällsynt bevis på nit för vetenskapen,
aktning för R. och försakelse af sig sjelf, i det ban nedsteg
bland sin yngre medbroders lärjungar och afhörde hans
föreläsningar.
Är 1732 blef R., utan ansökning, af Lunds Universitet
föreslagen till den Physiska professionen, efter Archiater
Stobæus, men afsade sig densamma, sedan han, på
Consi-storii i Upsala begäran och hemställande, erhållit resolution
att personelt få njuta inkomsten af Ulfva Rusthåll, såsom
förbättring i sin Adjuncts-lön. Professorerne hade yttrat
sig sjelfva vilja sammanskjuta 200 daler silfvermynt, om ej
något motsvarande understöd kunde beredas. Han blef
tillika 1734 Assessor i Collegium Medicum och fick följande
året Lifmedici-fullmakt. Efter Ribes död 1740 erbjöds
honom äfven Lifmedici lön; men R. qvardröjde heldre vid
U-niversitetet, der nu nya utsigter yppade».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
