Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rothovius, Isak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R o t ii o v i u s , Isak.
273
holmén. Här docerades och discerades med sådan ifver, att
Frih. Axel utgaf och försvarade i Wittenberg fyra
theolo-giska afhandlingar, dervid läraren väl varit censor. Den 15
Mars 1602 blef Isak R. vid 52 års ålder Philos. Magister,
hvarpå han återvände till fäderneslandet, kallad till
hofpredikant af Hert. Gari. Då lemnades de unge Friherrarne åt
brödren Jonas, som reste med dem till Jena*). Som
hofpredikant bos Hertigen har Is. R., enligt hvad traditionen
inom slägten bevarat, lärt Gustaf Adolf, 8-årig, hvad som
ban inhemtat, förräon ordentliga lärare (J. Skytte och J.
Bureus) tillsattes. År 1G05 (ej, enl. Rbyz. 1602) blef ban
Kyrkoherde i Nyköpings Vestra eller St. Nicolai församling;
tillträdde 1604. Præses på prestmötet i Strengnäs 1607,
predikade vid prestmötet derstädes 1616. Då ban lemnade
detta pastorat, sedan han 1627 bekommit alla rösterna af
Cler. Comitialis till Biskop i Abo och utnämnts af K. Maj:t
den 5 Mars, hade han predikat 5185 gånger i Nyköping,
således omkring 158 gånger om året; derunder förklarat
capitel efter hvartannat alla Pauli Epistlar, Joh. 1 Ep., alla
Prophetcrna, Genesis, Exod., Psalterium etc. Han fick i
fullmakten rätt att efter tarfven och lägligheten låta
upprätta kyrkor och kapeller samt dertill förordna prestmän
och ministri, hvilka Konungen lofvade med underhåll försörja.
Här var då i Finland ett vida större barbari, än i
Sverige. Få kyrkor gjorde, att kyrkvägen blef för folket allt
för lång; katholicismen var ännu i mycket qvar bos
presterne, bedendomen hos allmogen. Under de jemna krigen,
sist mellan Sigismunds och Carls partier, var sådden från
Gustaf I:s tid nedtrampad i sin späda brodd. Redan den 7
Oct. 1627 inrättar R. ett slags kyrkråd i Åbo, hvars
in-struction läses i J. Tengströms Vita et merita M. Isaaci B.
Rolhovii Episc. 0. Aboens. sid. 24, 25; samt utgaf statuter
för kyrkostyrelsen i 56 artiklar, som stadfästades af då var.
Gen.-Gouverneuren i Finland Nils Bjelke, med beröm
framdragna i ljuset af Erkebiskop G. F. Menander.
Constitu-tiones Pasloribus in D. Ah. traditæ ab I. R. 4o §§. äro
af-tryckte i Wallqvists Eceles. Saml. 2 FI. sid. 266 f. Den
som höll krog vid en kyrka skulle enl. 20 §. stånda
uppenbara skrift. En annan tid kom, då K. Gustaf III "förstän-
*) Tengströms afvikande frän Bhyzelius, Berch m. fi. genom att
antaga, det Jonas från Bostock kallades att följa Baronerne
Oxenstierna till Tyskland, hvarjemte han betviflar att Is. B. varit deras
lärare, saknar grund. Sc Gahms Saml. rör. Bothovierne i Archi*.
Sinol. i Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
