Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeckius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
K ijubeckius, Johan.
Skytte yttrade till Protocollet, att "intet farligare scriptum
har i Sverige varit publiceradt på 100 år, än del Episcopus
Arosiensis publicerat om presterskapets privilegier, deruti
ban omkullslar några balkar i lagen, förbigående Vesterås
Recess, allegerar de privilegier K. Gustaf hade gifvit Bisk.
Brask först ban kom till regementet, förrän ban blef krönt
och medan päfvedömct äu var, sägandes, att några balkar
voro casserade quoad statum regiminis." Dessutom hade Förf.
i företalet yttrat ett och annat, som ansågs förgripligt
enligt den tidens stränga begrepp om regeringsmakten.
Vid den nu, 1050, begynnande liksdagen framkom
Regeringen å nyo med förslaget om ett General-Consistorium,
men presterne hade hvarken, enligt bruket, sändt något
ombud alt emottaga den Kongl, propositionen eller ens helsat
Regeringen. Detta lyddes som uppstudsighet, och ännu mer
förbittrades man genom presterskapets vägran att antaga
förslaget. Nu beslöt man alt angripa sjelfva hufvudmaniien.
Straxt uppstod en kedja af brydsamma öfverläggningar,
hvaröfver protokollerna i tryck fylla 108 sidor*); de
förtjena att läsas i sitt sammanhang, men rummet tillåter oss
blott att derur meddela det vigtigaste.
Den olyckliga boken inlemnades d. 31 Maj af
Riksdrotsen Gabr. Oxenstjerna i Rådet, och en af tjenstemännen
be-falltes, att utmärka de ställen, som "löpa directe emot
staten." A Dessa voro isynnerhet l:o en uppmaning till
Regeringen och Rådet, att ej tillåta det andliga ståndets privilegier
minskas eller af andra kränkas, utan i stället ihågkomma
deras höga kall och de löften, som de sjelfve och deras
förfäder mångfaldiga gånger, särdeles vid mötet i
Söderköping (1430) sig åtagit; 2:o en varning inot förslaget att
indraga presternes tionde, den der stödde sig pä Moses lag
och N. T. (hvarur till stöd flera hårdragua ställen anföras);
i annat fal] skulle man vara visare än Gud, ådraga sig
eds-brott och göra sig lik ined Julianus, Aflällingen och
Smädaren, som, i det han beröfvade de Cbristne deras
inkomster, påslod sig göra dem lyckliga, då det enligt deras lära
bette: salige äro de fattige. I sjelfva boken hade Förf.
upptagit de lärdas och andeligas privilegier från verldens
första tider, äfvensom de i Sverige under katholska tiden gifna.
men, såsom det påstods, icke tydligen åtskiljt hvad deraf
*) Tryckta fullständigt i Ilandl. rörande Sveriges äldsta, äldre
och nyare Historia, Del. VII. samt i utdrag i Franzéns Minne ocli
Fryxells Berättelser; hos den sednare är det ålderdomliga språket
öfversatt på nysvenska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
