Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeck, Olof d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ItvDBict, Olof d. ii.
315
Då de begge äldre bröderne skulle afgå I ill Akademien,
beslöt fadren att sonen Olof skulle få åtfölja dem; men när
denna fick förbyta sin grofva djeknejacka med bäktor uti
mot en fin klädesrock och barnsligen deruti yfdes, fråntogos
honom student-klädningen och han blef dömd att än ett år
qvarstadna vid gymnasium. Genom denna näpst, heter det,
fick ynglingen en afsky för allt prål och yppighet, hvilken
ban behöll i hela lifstiden. Vi få dock snart se, att
anlagen till fåfänga derigenom icke förqväfdes: men den tog cn
ädlare rigtning. Under detta straifår fann ban tröst i
musiken, i hvilken han flitigt uppöfvade sig, så att ban kunde
tractera flera sträng- och blås-instrumenter.
Anländ till Akademien, och sedan han valt sig
medicinen till hufvudstudium, af hörde han Prof. Frank i
Anatomi och Physiologi, och Prof. Stenius i Physik och
Phy-siologi: hans uppmärksamhet fästade sig isynnerhet vid
men-niskokroppen, såsom den fullkomligaste och
beundransvärdaste af alla maschiner. I Anatomien hade redan Hervey
upptäckt eller upplifvat Servcts upptäckt af blodets omlopp.
R. täflade snart med sina lärare i insigter, och redan 1G50
hade den tjiigeåriga ynglingen hunnit så långt i anatomien,
att han numera sysselsatte sig med de finaste delarna. Under
det han *) undersökte de af Pecqnet redan beskrifna
mjölkkärlen, stötte han på andra rör, hvilka gingo till lefren,
och således ej kunde vara mjölkådror. Detta var ett
alldeles nytt fynd. Desse kallade han i början tluctus hcpatici
serosi, men sedermera, då ban fann dem på andra ställen
än vid lefren, mest gående till och ifrån körtlar, förändrade
han benämningen till Fasa glandularum serosa, de samma
som nu kallas vasa lymphatica. Med skäl väckte denna
upptäckt mycket uppseende till och med vid hofvet; och då
Christina genom Bourdelot fick höra talas derom, reste hon
enkom till Upsala, för att se R. förrätta en anatomisk
sec-tion. 1 April 1632 försiggick denna, så i hennes som
många förnäma herrars närvaro, sedan Prof. Stenius öppnat
ac-ten med en oration. Troligen har aldrig, hvarken förr
eller sednare, någon anatomisk section varit mera högtidlig,
- och det ovanliga deruti förhöjdes deraf, att det var en
ung student, som förrättade den. Samma år disputerade R.
om Blodets omlopp; året derpå beskref han de lymphatiska
kärlen under namn af ductus hepatis aquosi. Vid denna tid
framträdde Dansken Bartholin med det påståendet, att denna
♦) Acrells Tal, »iJ. 32. Ilvaaser, Progr. vid Prof. Sundevall»
Introd. d. 22 Maj 1846.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
