Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rudbeck, Olof d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudbeck, Olof d. ä.
317
Undertiden fortfor R. att undervisa i anatomien och
utgaf 1656 en skrift, rigtad mot en vis Bogdanus, som hade
förfäktat prioriteten af Bartholins upptäckt utaf de
lympba-tiska kärlen. Förordnades 1658 till E. O. Professor, med
skyldighet att läsa öfver Physik och Botanik. Ar 1660
uppfördes han på förslag till Professor efter Stenius, jemte
Prof. Bröms och Hoffvenius, och oaktadt den förra förut
varit Professor i Upsala, men måst lemna Akademien,
emedan ingen lön fanns, erhöll dock R. sysslan framför äfven
honom; Hoffvenius åter fick året derpå den andra
medicinska professionen, och nu började genom dessa båda utmärkta
män en ny epoch vid Upsala högskola för denna vetenskap.
Här sysselsätta vi oss blott med den förre: anatomi och
lio-tauik utgjorde föremålen för hans lärarebefattning:
egentligen skulle hans läroämne vara praktisk medicin.
Angeläget var nu först och främst att erhålla en
ordentlig Anatomi-sal, och en sådan anskaffades genom den
Gustavianska domens inredning till detta ändamål.
Studen-terue lockades in i faculteten dels genom stipendier, dels
genom R:s sätt att föredraga vetenskapen. Då fore honom
aldrig öfver ett par lYlediciuæ studiosi funnos vid
Universitetet, bragte ban antalet i början af 1659 till 15, och år
1660 hade delta växt till 87; bland dessa hörde Bromel,
Drossander, Rothinan, Odelstjerna och Urban Hjærne *).
Fördomen mot Anatomien var redan till en del bruten
genom Frank: ännu 1640 betraktades den som en "res no va
ct inaudita, och såsom ett martyrium för den dödes slägt
och anförvandter." R. bidrog ej litet att hos ungdomen
besegra afskyn för nämnde studium: genom ett skämtsamt
anslag på svarta taflan inbjöd han engång yuglingarne, att
beskåda den döda menniskans inre byggnad, denna Mikrokosmos:
’"Mortuus vivenlcs docens, Coecos videntes instruens" **).
Äfven zoolomien försummades icke. Småningom började
fördomen mot detta vidriga men oumbärliga studium skingras.
Faculteten hade nu hunnit sä långt, att den 1673 ämnade
anställa den första Medicinae Doclorspromotion; ett skickligt
äniuc, den besynnerlige Rothman (se detta Lex.) fanns; men
denne ville ej underkasta sig den föregående examen i
philosophiska faculteten, utan reste sin väg Och promotionen
måste uteblifva.
*) J. H. Schnitlers Programm d. 7 Xov. 1858.
**) En sådan induktion, Tör vidliiflig att här införas, for är
1777 är aftryckt i Acrclti Tal »id. 97.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
